Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Hyresreglering ligger bakom bostadsbristen

90 procent av bostadsbristen förklaras i Boverkets rapport med att de befintliga bostäderna inte används effektivt. De övriga tio procenten beror på att det byggs för lite.
90 procent av bostadsbristen förklaras i Boverkets rapport med att de befintliga bostäderna inte används effektivt. De övriga tio procenten beror på att det byggs för lite. Grafik: Jonas Backlund

Skulden för bostadsbristen måste läggas på bruksvärdessystemet som reglerar hyrorna. Med alltför låga hyror byggs det för litet, samtidigt som befintliga bostäder inte används effektivt. Det hävdar Boverket som anser att det därför saknas 40 000 hyreslägenheter, varav flest i Stockholm.

I dag lägger Boverket fram en rapport där man vill visa att det är alltför låga hyror för storstädernas attraktiva bostäder som orsakar bostadsbrist.

Bruksvärdessystemet innebär att bostadshyrorna fastställs centralt i förhandlingar mellan fastighets­ägare och hyresgäster. I praktiken handlar det om en reglering som håller ner hyrorna i delar av storstäderna. Detta gynnar givetvis dem som får bo billigt, men enligt Boverket är effekterna negativa för bostadsmarknaden som helhet.

Boverket ser två avgörande problem med dagens system:
Bostäderna används inte effektivt, eftersom de hushåll som bor med låga hyror saknar en stark drivkraft att flytta. Bostads­byten är ofta svåra att åstadkomma och därför sitter man kvar i stora hyres­lägenheter, även när behoven egentligen har ändrats och färre personer bor där. Den låga rörlig­heten på bostadsmarknaden bedöms av Boverket som ett helt dominerande skäl till dagens bristsituation i storstäderna Stockholm och Göteborg.

Byggandet blir dessutom för lågt, även om reglerna tillåter att fastighetsägare tar ut högre hyror för nyproducerade bostäder jämfört med äldre som är likvärdiga. Men det kan vara svårt att utnyttja denna möjlighet, eftersom det då uppstår en hyresskillnad mot sådana bostäder som ofta finns i mer centrala och attraktiva lägen. Fastighets­ägarna ser då en risk att hyresgästerna ska överge de nybyggda husen och avstår därför ofta hellre från att bygga nytt.

Med Boverkets synsätt blir slutsatsen att det är bruksvärdessystemet som bär skulden för bostadsbristen. Enligt rapportens beräkningar beror bristen till 90 procent på att beståndet av befintliga bostäder inte används på ett effektivt sätt, medan alltför lågt byggande förklarar endast 10 procent av bostadsbristen.
Bostadsbristen finns koncentrerad till storstäderna. Boverkets beräkning visar på ett underskott på 40 000 lägenheter som är direkt orsakat av bristerna i bruksvärdessystemet. Omkring 75 procent av denna bostadsbrist finns i Stockholm, 15 procent i Göteborg och återstående 10 procent i övriga landet.

Välfärdsförlusten för hela samhället av att bostäder används ineffektivt värderas då av Boverket till cirka tio miljarder kronor per år. Detta motsvarar kostnaden för att bygga 4.000 nya lägenheter.

Till försvar för bruksvärdessystemet anförs ofta att det bidrar till att hålla tillbaka segregationen på bostadsmarknaden och därmed bidrar till större rättvisa. Boverket finner dock inga belägg för att detta stämmer. I rapporten blir i stället slutsatsen att man inte kan göra sig av med bostadsbristen utan också att ta itu med bruksvärdessystemet.
Boverket konstaterar samtidigt att dagens system har en bred politisk förankring och inte enkelt kan rivas upp. Man uppfattar inte rena marknadshyror som något önskvärt alternativ, utan resonerar om en mjukare lösning som ger skydd åt hyresgästerna och samtidigt innebär gradvis övergång till ett mer marknadsbaserat system.
 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.