Hur skulle du karaktärisera årets avtalsrörelse?

Den kommer att bli långsträckt och kommer i stor utsträckning att handla om pengar och mindre om andra frågor. Vårdförbundet är i slutskedet av sina förhandlingar, industrin förhandlar i höst, de kommunalt anställda nästa vår och de statligt anställda efter sommaren nästa år. Senast var man mitt i en hårt ansträngd konjunktur och löneökningarna blev därefter. Nu är trycket bland fackets medlemmar hårt på att få del av de vinster som företagen börjat göra.

Samtidigt har industrin inget samarbetsavtal längre och hinner man inte förhandla fram ett nytt kan det ställa till oreda. I den offentliga sektorn håller sjuksköterskorna just på att avsluta sina förhandlingar. Sedan dröjer det ett år innan de anställda i kommunerna står på tur, men deras förberedelser börjar redan efter sommaren. Då vill både Kommunals medlemmar och lärarna se rejäla lönelyft eftersom de tycker att de är felavlönade.

Individuell lönesättning verkar efterfrågas allt mer, är vi på väg ditåt och vad får det för konsekvenser?

Det är tydligare bland tjänstemän och akademiker medan LO-förbundens inställning i grunden är "lika lön för likvärdigt arbete".Det kan i och för sig i någon mening få samma resultat. Fackets roll förändras när individuella lönesamtal blir vanligare till att mer hjälpa medlemmarna att skapa förutsättningar för ett lyckat lönesamtal än att sköta själva förhandlingen. För de chefer som sitter i lönesamtal krävs det mer analys och eftertanke för att löneökningarna verkligen ska sättas i relation till det bidrag de anställda gör till verksamheten.

Avtalsperioderna verkar också bli kortare - vad innebär det?

Att avtalen senast blev korta berodde mycket på det osäkra konjunkturläget. Både fack och arbetsgivare strävar efter så långa avtal som möjligt för att skapa arbetsro. Vårdförbundet har till exempel varit tydligt med att man vill se lönesättningen som en ständigt pågående process och inte något som blossar upp vart tredje år. Där strävar man efter tillsvidareavtal som anger ramarna för hur lönebildningen ska se ut

Vem bestämmer hur stort utrymme det finns för höjda löner?

Det finns en allmän uppfattning om att det är den internationellt konkurrensutsatta industrin som ska göra det. Blir lönerna för höga för att man ska kunna hålla internationellt gångbara priser på det man tillverkar slutar det med minskad försäljning och uppsägningar. Därför blir industrins förhandlingar i höst avgörande för fler än för de ungefär en halv miljon anställda som arbetar där.