Det behövs motsvarande 4.680 miljarder kronor i nytt kapital till bankerna i USA och Europa. Annars klarar de inte nedskrivningar och kapitalkrav under det kommande året, enligt Internationella valutafonden (IMF).
De amerikanska bankerna, som drabbades först i krisen, ligger steget före i omställningsprocessen, visar en stabilitetsrapport från IMF publicerad på torsdagen.
Men det innebär inte att man nu kan återgå till någon form av "normalläge", vare sig vad gäller sedelpressar eller kapitaltillskott.
På drygt ett år skattar IMF att bankerna i USA måste dra in ytterligare 130 miljarder dollar för att klara kreditförluster och marknadens krav på kapitalisering.
För eurozonen är motsvarande kapitalbehov i banksektorn 310 miljarder dollar, medan det i Storbritannien ligger på 120 miljarder. I övriga Europa, där Norden ingår, ligger det på 110 miljarder dollar.
Totalt är kapitalbehovet alltså 670 miljarder dollar (4.680 miljarder kronor).
- Det här är och förblir en av de stora riskfaktorerna för tillväxten, säger Elisabet Kopelman, analytiker på SEB till TT.
- Man måste ta in mer kapital för att det här inte ska bli en broms på bankernas utlåning och därmed på tillväxten.
IMF trycker i rapporten på att läget i banksektorn ser stabilare ut nu än för ett halvår sedan.
- Men vi får se var vi hamnar sedan. Man måste ju också förbereda sig för skärpta kapitalkrav också, säger Kopelman, med hänvisning till de beslut i frågan som fattades på G20-mötet i Pittsburgh i förra veckan.
Då betonades vikten av hårdare regler för kapitaltäckning och bankbonusar, för att minska risken för framtida bankkriser. Målet är att klubba nya regler 2010 och förhoppningsvis införa reglerna i praktiken 2012.
Nedskrivningsbehovet under hela krisperioden — från mitten av 2007 till och med 2010 — kommer enligt IMF:s beräkningar att hamna på 2 800 miljarder dollar. Av detta återstår 1 500 miljarder dollar att skriva ned.
Totalt beräknas bankkrisens nota därmed nu till 3.400 miljarder dollar i nedskrivningar och kreditförluster, vilket är omkring 600 miljarder dollar mindre än motsvarande IMF-beräkning i april.
Den inte lika blodiga slutsiffran förklaras i huvudsak av en oväntat stark börsuppgång och sundare kreditmarknad sedan i våras.