IMF-delegationen som besöker Sverige för att bedöma den svenska ekonomin konstaterar att Sverige drabbats hårt av konjunkturnedgången. Men delegationen anser att myndigheterna svarat väl avvägt på utmaningarna.
Såväl penningpolitiken som stabilitetsåtgärderna som regeringen har vidtagit får beröm, medan en viss kritik riktas mot utgiftstaket i statsbudgeten.
- Vi räknar med ett BNP-fall på 6 procent i år och att en återhämtning påbörjas någon gång i mitten av 2010, säger Peter Doyle, som leder IMF-delegationen, på en pressträff.
Han förklarar att IMF inte håller med de svenska debattörer som hävdar att det nu är läge att kraftigt öka underskottet i de offentliga finanserna.
- Vi håller inte med om det. Riskerna motsvarar inte vad man kan få ut av det, säger han.
Däremot har Doyle även synpunkter på det svenska ramverket med budgettak, som förhindrar större utgiftsökningar.
- Det är ett bra ramverk som har fungerat väl. Men just nu kan det vara rimligt med undantag, säger Doyle.
Hur snabbt Sverige tar sig ur recessionen beror på utvecklingen i omvärlden, konstaterar Doyle i sin rapport.
Enligt Doyle var Sverige i egenskap av producent av de varor som gynnades mest i högkonjunkturen bland de första att drabbas när nedgången kom. Och mot bakgrund av hur det ser ut på kreditmarknaden och den tvekan som råder bland företag och konsumenter utomlands kan Sverige mycket väl bli bland de sista länderna att ta sig ur recessionen.
Peter Doyle konstaterar också att Sverige, med stora automatiska stabilisatorer, har gått från ett stort överskott i statsfinanserna till ett stort underskott.
- Men det är bra. Det hjälper till att balansera påfrestningarna i den svenska ekonomin, säger han.
Han påpekar också att Sverige har utsatts för en av de allra största budgetförändringarna i hela EU.
- Det betyder också att de som säger att det "inte har gjorts tillräckligt" utmanas av de här siffrorna, säger han.
På frågan om det finns något regeringen borde ha gjort annorlunda svarar Doyle:
- Det är svårt att se hur de skulle kunnat ha hanterat situationen bättre.
När det gäller hur stora kapitaltillskott till svenska banker han räknar med vill han inte ange några belopp.
- Det som är klart är att det behövs mer, och det som är klart är att det hellre bör göras förr än senare, säger han.