Drygt en vecka efter sammanbrottet i industrins ordinarie förhandlingsrunda, då facken förra onsdagen levererade sitt rungande nej till medlarnas slutliga hemställan om 2,4 procents löneökningar 2012, fortsätter samtalen mellan fack, arbetsgivare och de opartiska ordförandena, opo.

Samtalen har hittills till synes varit resultatlösa. Men medlarna vill inte släppa taget innan ett avtal finns på bordet.

Det nya i det omgjorda Industriavtal som i år tillämpas för första gången är att större vikt läggs vid samordning mellan alla inblandade fackförbund respektive arbetsgivarparter, samt mellan de opartiska ordförandena.

Syftet är att så många av industrins branscher som möjligt ska sluta liknande avtal samtidigt, för att stärka funktionen av norm för den övriga arbetsmarknaden 2012.

Men enligt IF Metall har de drygt veckolånga samtalen ännu inte resulterat i något lönebud högre än de 2,4 procent som facken redan avfärdat.

Från nu på söndag eftermiddag har IF Metall därför kallat in sina förhandlingsdelegationer. De ska ta ställning till om förbundet är berett att skriva avtal, eller om man ska lägga ett konfliktvarsel, för att sätta mer press bakom sina krav.

Sedan den 1 december råder avtalslöst tillstånd, och facken har när som helst kunnat varsla om konflikt. I går, onsdag, gick Industriavtalets tidsfrist för medlargruppens partsgemensamma förhandlingar ut. Det innebär att opo inte längre kan skjuta upp en hotande konflikt i mer än en vecka, mot 14 dagar fram till dess.

Frågan är dock hur mycket högre än 2,4 procent i centrala löneavtal som facken kan nå. Enligt LO:s egna ekonomer, som i tisdags skrev ner sin tillväxtprognos rejält, finns ett samhällsekonomiskt utrymme 2012 för löneökningar på sammanlagt 3,5 procent – inklusive löneglidning och jämställdhetspotter. Och enbart löneglidningen, alltså påslag utöver avtal, har historiskt sett legat nära en procentenhet.

Från Svenskt Näringsliv framhålls att redan medlarbudet på 2,4 procent ligger långt över de flesta ­uppdaterade BNP-prognoser för 2012.