Besked om hur regeringen tänkt sig framtidens bredbandspolitik dröjer.
- Jag önskar att regeringen varit tydligare med sina mål, säger statliga Post- och telestyrelsens generaldirektör Marianne Treschow.
När Treschow på tisdagsförmiddagen hälsade välkommen till ett framtidsseminarium om telekombranschen i Stockholm satte hon behovet av en politisk vision och målsättning på bredbandsområdet överst bland de aktuella frågorna. Infrastrukturminister Åsa Torstensson hade dock inte mycket av visioner och nya målsättningar att redovisa när hon intog talarstolen, snarast mer vad Sverige redan åstadkommit på området.
Regeringen har det senaste året tagit emot två utredningar om de svenska bredbandsnäten. En som i första hand handlade om frekvensfördelningen och en som bland annat föreslog att staten går in med tre nya miljarder för att alla hushåll ska få tillgång till bredband. Torstenssons besked är att båda utredningarna är under beredning och att propositionerna dröjer. När det gäller ett nytt statligt bredbandsstöd är svaret otydligt.
Enligt ministern bör staten ta en aktiv roll för att alla ska få tillgång till bredband, men samtidigt får inte stödet störa marknaden som har protesterar mot vissa delar av den förra statliga bredbandssatsningen, påpekar hon.
- Marknadsaktörerna har pekat på att statens roll och resurser i bredbandsutbyggnaden blockerade marknadens egna drivkrafter. Då är det oerhört viktigt för mig att se över var gränserna går och det är det vi just nu arbetar med, säger hon.
Marianne Treschow hade gärna sett en politisk målsättning om att alla hushåll ska ha tillgång till bredband med minimihastigheten 2/Mbit per sekund. I dag är den lägsta nivån 20 kbit per sekund, en kvarleva sedan 1990-talet. Höjer man "golvet" i näten så visar det sig snart vilka geografiska områden operatörerna inte är beredda att satsa på och där statligt stöd är nödvändigt, menar hon, och ger också regeringen hjälp med finansieringen:
- Intäkterna från våra auktioner av frekvensutrymme går i dag rakt in i statskassan. Jag menar att man skulle kunna styra tillbaka pengarna till den här sektorn, säger hon och tillägger att PTS de senaste åren fått in ett par miljarder kronor den här vägen.