Sverige kan inte gå med i EU:s bankunion som den ser ut nu, anser finansminister Anders Borg. Men han tänker inte blockera för euroländerna, förutsatt att onsdagens möte i Bryssel går Sveriges väg.
Förra veckan blockerade Anders Borg (M) ett beslut om bankunionens första steg; hur tillsynen av euroländernas runt 6 000 banker ska se ut. Han och en majoritet av riksdagspartierna ansåg att icke-euroländer missgynnas av att Europeiska centralbanken (ECB) blir tillsynsmyndighet.
På onsdagen ska EU:s finansministrar göra ett nytt försök att enas och Borg tror att chanserna är goda.
Men även om han säger ja till den nya tillsynen, blir det nej tack till svenskt deltagande i unionen, eftersom euroländerna får större inflytande. Dessutom finns fortfarande oklarheter kring hur det ska gå till att rädda banker på fallrepet och hur banksparares pengar ska skyddas.
– Vår bedömning är att Sverige kan stå utanför utan att det får några avgörande konsekvenser för svenska finansiella systemet, hushållens lånekostnader eller företagens finansieringsmöjligheter, säger Borg.
Formellt fattas inte något beslut om svenskt deltagande nu. Då måste alla delar vara på plats, dessutom har partierna olika uppfattningar om saken. Till exempel anser Folkpartiet att Sverige inte ska stå utanför.
För att Borg ska säga ja till ECB-tillsyn måste en sammanhängande fråga om röstningsregler i Europeiska bankmyndigheten (EBA) lösas. Med bankunionens nya tillsynsstruktur riskerar balansen inom EBA att kantra, till icke-euroländers nackdel.
– Når vi inte klarhet kring röstningsreglerna för EBA, då kan vi inte heller acceptera att euroländerna får gå vidare med ECB-beslutet, säger Borg.
Det kompromissförslag som ligger på bordet handlar om att dubbla majoriteter ska krävas. En för euroländer och en för icke-euroländer.