Att Volvo drar tillbaka förslaget om möjligheten att höja chefernas ersättningar är en nödvändig eftergift för opinionen. Det påverkar varken företagets ekonomi eller rimmar med IF Metalls krisavtal. Ändå var det den enda rimliga vägen att gå.
Att höja chefernas inkomster skulle skicka signaler som är mer än svårsmälta när 7.700 anställda i Sverige tvingas lämna koncernen.
Finn Johnsson, Volvokoncernens ordförande, konstaterar att debatten blivit emotionell och kritisk. Det är precis vad det handlar om. Inget annat beslut hade givit arbetsro inom koncernens olika bolag.
Innehållet i IF Metalls avtal kan inte gärna kopplas direkt till chefernas ersättningar. Det bygger på minskad ersättning eftersom arbetstiden kortas och chefer jobbar knappast mindre när krisen kräver många tuffa beslut.
Avtalet har ändå blivit den gnista som återigen tänder debatten om chefernas ersättningar.
SAS vd Mats Jansson sänker sin lön och avstår från bonus i år, men verkar bli ganska ensam. Men så har de anställda på SAS också gått med på att frysa sina löner.
Mats Janssons uppmaning till andra vd:ar att sänka sina ersättningar har hittills inte fått gehör. Men frågan är om inte andra chefer snart kommer att känna sig tvingade att följa efter och åtminstone att avstå från bonusar.
De bonusar som nu betalas ut bygger på vad som hände förra året. Bortsett från de sista månaderna var det ett ovanligt givande år för många företag. Bestämmelserna fångar inte upp det plötsliga och branta fallet och utfallet blir stötande högt i den situation som råder nu.
Den vd som trots allt kräver att få ut det man kommit överens om när tiderna var bättre riskerar att löpa gatlopp i medierna och få sina anställda emot sig. Frågan är hur många som anser att bonusen är värd det.