Något direkt svenskt bilateralt stöd till krisens Grekland är inte aktuellt enligt Fredrik Reinfeldt, trots den allt mer akuta krisen och den stora risken för spridningseffekter.
– Det har jag inte begärt något mandat för, säger han efter onsdagens möte i EU-nämnden.
Huvudfrågan för den svenska regeringen är i stället just nu att utforma en framtida bankakut för hela EU, som ska kunna rädda de krisbanker som ägare eller värdnationer inte klarar av att hantera.
– Så länge vi talar om EFSF är det en euro-gemensam fond som Sverige inte är en del av. Vi kan bara komma i fråga för bilaterala åtaganden och det kan vi inte göra med mindre än att vi har riksdagens stöd, säger han.
– Det prövas från fall till fall. Vi har redan varit med i Island, Lettland och Irland. Men vi har inte varit med i Portugal och Grekland. Och det kommer fortsatt vara vår attityd, tillägger han.
Reinfeldt flaggar samtidigt för att det snabbt behövs byggas upp ett skydd mot bankproblemen som sprider sig från eurozonens krishärdar.
– Man måste ha svar på frågan om rekapitalisering i samma stund som man tar djupare tag i skuldproblematiken i enskilda länder. Det måste vara gemensamt för alla EU-länder, säger han.
Han betonar att det är viktigt att notan för detta inte hamnar hos skattebetalare, utan hos ägare.