Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Inget kan rädda Grekland

Grekland klarar inte sina åtaganden, utan släpar ständigt efter. Pengarna i statskassan kan snart vara slut och det blir enbart en tidsfråga innan grekerna måste ställa in betalningarna. Ingen snabb lösning är i sikte, oavsett om de lämnar eurosamarbetet eller stannar kvar.

Förtroendet för Grekland är kört i botten. Stödpaketen ger inte resultat, trots att grekerna har fått betydligt mer än andra inom euroområdet. Långivarna håller inne med pengar, eftersom villkoren inte uppfylls. Marknadsräntorna är skyhöga, sedan de har stigit kraftigt under senaste månaden.

Det räcker inte att europeiska ledare som tyska förbundskanslern Angela Merkel och franske presidenten Nicolas Sarkozy - eller nu senast EU-kommissionären Olli Rehn - yttrar sig välvilligt om Grekland. Deras uttalanden har begränsat värde så länge inte grekerna sätter fart med reformerna

Fler steg åt det hållet är vad som krävs för att nästa utbetalning på åtta miljarder euro ska beviljas av den så kallade trojkan, som består av Europeiska centralbanken, EU-kommissionen och Internationella valutafonden (IMF). Ett sådant är införande av fastighetsskatt, som nyligen aviserades av grekiska regeringen.

Grekland behöver inte fler stödpaket, eftersom åtskilligt med pengar finns kvar från de två redan beslutade paketen. Avgörande blir i stället hur grekerna ska kunna sanera sina offentliga finanser och lägga grunden för en uthållig tillväxt i ekonomin. Om detta lyckas, lär också förtroendet sakta återvända.

Än så länge ser det mörkt ut. De grekiska statsinkomsterna är lägre än utgifterna, även när ränteutgifterna för statsskulden räknas bort - och i år har gapet vuxit igen. Ränteutgifterna stiger dessutom snabbt och motsvarar sju procent av BNP (se grafiken).

Läget är ohållbart, eftersom detta betyder att statsskulden - som motsvarar mer än 150 procent av BNP - fortsätter att stiga snabbt. För att få stopp på denna ökning krävs det att statens finanser under en längre tid går med stort överskott, Detta är Grekland inte ens i närheten av.

Problemen är dock värre än så. Sedan flera år befinner sig Greklands ekonomi i en djup recession som riskerar att förvärras av ytterligare åtstramning. Men utrymme för stimulanspolitik finns inte, när det viktigaste är att snabbast möjligt återvinna förtroende. I stället gäller det att reformera ekonomin, så att framtida tillväxtmöjligheter förbättras.

Uppgiften är oerhört svår och Grekland behöver hjälp med att klara den. Stödpaketen räcker knappast som lösning, särskilt som grekerna inte lever upp till villkoren. Det går också trögt med deras försök att få 90 procent av de privata långivarna, som sitter med stora mängder grekiska statspapper, att skriva ner sina fordringar,

I brist på andra utvägar närmar sig en situation där Grekland tvingas ställa in betalningarna. Det kan förhoppningsvis ske i ordnade former, där den grekiska regeringen gör upp om villkoren med sina långivare. Men faran finns att det i stället blir en plötslig kollaps, där tiden inte räcker för sådana hänsyn.

Finanskaoset kan i så fall leda till spridningseffekter som även når Sverige. Men även vid allvarliga internationella störningar blir det ändå grekerna själva som drabbas hårdast. För dem väntar en nedgångsperiod, oavsett om de lämnar eurosamarbetet eller stannar kvar.

Vad som kan locka med att överge euron är att Grekland får möjlighet till devalvering. Snabb kostnadsanpassning nedåt skulle kunna ge ekonomin en behövlig nystart. Sveriges erfarenheter från 1990-talskrisen kan tas som exempel.

Mot detta står att euron bidrar till stabilitet när allt annat är i gungning. En ny grekisk valuta, tillkommen i ett kaotiskt läge, faller troligen som en sten. Följden kan bli hög inflation och omfattande kapitalflykt.

Men detta är inte enbart ett ekonomiskt problem. Frågan är vilka påfrestningar som det grekiska politiska och sociala systemet klarar av. Med euron tar det lång tid att kämpa sig ur krisen, men utan den är det oklart hur Grekland förmår att hitta sin egen väg.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.