"Det var lämpligt att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent vid det senaste penningpolitiska mötet i april. Jag anser också att prognosen för räntan var rimlig", skriver han i en kommentar på måndagen, publicerad i samband med protokollet från mötet.
"Jag stöder analysen i den penningpolitiska uppföljningen och de slutsatser som dras rörande den ekonomiska utvecklingen, räntebeslut och räntebana. Givet den allmänna bilden så skall jag här lägga till några kommentarer, men dessa ändrar inte slutsatserna i uppföljningen", fortsätter han.
Ingves räknar med en återgång till en global tillväxt på "en god nivå", vilket borde leda till ett lyft för den för Sverige så viktiga världshandeln. Han påminner dock om att det är en tudelad värld man har att hantera i den ekonomiska politiken.
"Asien och Sydamerika växer snabbt samtidigt som återhämtningen går långsammare i USA och Europa. Det leder till en utdragen återhämtning för Sveriges del eftersom exporten till EU är betydande", skriver han.
Stefan Ingves konstaterar att utgången av den grekiska budgetkrisen är oviss, men att det inte måste bli särskilt kännbart i Sverige.
"Trots detta torde inte den svenska penningpolitiken påverkas i någon större omfattning. Svenska banker har en mycket liten grekisk exponering och eventuella marknadseffekter är sannolikt indirekta", skriver han.
Stefan Ingves noterar även motstridiga krafter som drar åt olika håll i den svenska ekonomin, med en stark tjänstesektor och en industrisektor med svag efterfrågan.
"Det här försvårar analysen men jag delar bedömningen, som vi också gjort tidigare, att vi går mot en konjunkturåterhämtning som blir varaktig samtidigt som inflationen är måttlig med väl förankrade inflationsförväntningar", skriver han.
Ingves konstaterar även att Sverige levt med ett extremt lågt ränteläge under "ganska lång tid".
"De finansiella marknaderna är nu mer stabila. Samtidigt fortsätter återhämtningen i svensk ekonomi. Mot den bakgrunden tycker jag att det nu är rätt tidpunkt att gradvis avveckla den särskilda utlåning som Riksbanken vidtagit. Det är lämpligt att korta ner löptiden för lånen till rörlig ränta och snart kommer lånen till fast ränta att förfalla", skriver Ingves.
Han tror inte tillbakadragandet av stimulansåtgärderna från Riksbanken kommer att bli särskilt dramatiska.
"Om Finansinspektionen inför begränsningar i belåningsgrader för lån till fastigheter innebär det också de facto en viss åtstramning. Det är en rimlig åtgärd ur ett konsumentskyddsperspektiv men också givet den tudelning vi nu observerar på kreditmarknaden med liten efterfrågan på lån i företagssektorn och stor efterfrågan på lån hos hushållen", fortsätter han.
Av protokollet och Stefan Ingves bifogade kommentarer framgår att en majoritet av Riksbankens direktionsmedlemmar, inklusive Ingves, nu är inställda på att höja reporäntan från rekordlåga 0,25 procent redan i juli.
Bland annat tar analytikerna fasta på Ingves kommentarer om den svenska bostadsmarknaden.
För att det ska bli en räntehöjning krävs dock att svenska BNP-siffror under våren bekräftar den ekonomiska återhämtningen, enligt SEB-analytikerna, som tror att Riksbanken till slutet av 2010 har höjt reporäntan till 1,25 procent och fortsatt upp till 2,75 procent i slutet av 2011.