- Vi har gått igenom det ekonomiska läget och vad som sker i Europa, sade riksbankschefen Stefan Ingves när han kom ut från mötet i finansutskottet.
– Det här är egentligen inte svenska frågor och vi ska vara glada att Sverige inte har den här typen av problem i dagsläget, vi är en bra bit från händelsernas centrum.
Ingves var försiktig när det gäller bedömningarna av hur den nuvarande skuldkrisen påverkar den svenska styrräntan och Riksbankens prognoser för den svenska ekonomin. Han förklarade att han återkommer till den frågan i samband med Riksbankens direktionsmöte den 6 september.
Är det sannolikt att prognoserna nu kommer att skrivas ner?
– Det vill jag inte uttala mig om i dagsläget, sade Ingves.
Samtidigt påpekade han att det också finns delar av världsekonomin där krisen inte är lika påtaglig.
– Det har inte skett något dramatiskt under sommaren, som ingen kände till. Det är välkänt sen länge att det funnits bekymmer i USA och att ett antal länder i Europa har stora bekymmer med statsfinanserna. Men å andra sidan finns det fortsättningsvis också ett antal mycket stora ekonomier på annat håll i världen som fortsätter att växa mycket kraftigt.
– Man ska hålla isär världstillväxten och vad som sker i ett litet land som Grekland. I ekonomisk mening är Grekland en mycket liten del av ekonomin.
Räntelyftet hänger troligen främst samman med att Stefan Ingves trots det kärva läget inte utesluter ytterligare räntehöjningar, enligt Olle Holmgren, analytiker på SEB.
– Det Ingves säger kan ju faktiskt tolkas som att det finns en möjlighet att Riksbanken höjer räntan i september. Det förklarar nog själva ränterörelsen.
Samtidigt fortsätter SEB:s ekonomer, som de flesta kollegor, att dra ned tillväxtprognoserna för Sverige. Tisdagens besked om uppskjutna skatteförändringar från regeringen var delvis väntat, enligt Holmgren. Men det blev kanske oväntat stramt.
Är detta en mer stram finanspolitik än vad ni hade trott det skulle bli?
– Ja, det är det. Vi hade varit på väg att ändra denna del redan före. Men det här talar för att vi får göra en ytterligare prognosförändring.
På kort sikt trycker de uppskjutna skattesänkningarna ned tillväxten, som redan pressas av den dystra utvecklingen utomlands.
– Men vi räknar inte med negativ tillväxt av det här, säger Holmgren.
Han räknar samtidigt med att statens budget hamnar nära noll i överskott 2012, bland annat då det inte ser ut att vara ett bra klimat för att sälja statliga tillgångar som Nordea-aktierna de närmaste åren.
– Det kan slå ganska snabbt i statsfinanserna. Det beror på hur djup den här lågkonjunkturen blir. Noll låter lite lågt för 2012.