Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Ingves driver upp inflationen

Konsumentpriserna steg med 0,6 procent från januari till februari, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Inflationstakten var oförändrad på 2,5 procent.

Inflationstakten är den genomsnittliga förändringen av konsumentpriserna de senaste tolv månaderna.

Den underliggande inflationen, enligt måttet KPIF, steg med 0,5 procent från januari till februari. Årstakten var 1,3 procent.

Ekonomer hade, enligt Reuters, i genomsnitt räknat med en ökning av konsumentpriserna med 0,5 procent mellan januari och februari, och en inflationstakt på 2,3 procent.

Årstakten för KPIF, 1,3 procent, låg däremot precis i linje med förväntningarna.

Till den totala uppgången på 2,5 procent sedan februari 2010 bidrog högre boendekostnader med 1,8 procentenheter. De högre boendekostnaderna beror i sin tur främst på de högre räntorna.

Högre priser på drivmedel och livsmedel bidrog med 0,3 respektive 0,2 procentenheter till inflationstakten.

Kronan stärktes med ett par ören mot både dollarn och euron, medan marknadsräntorna steg ett par punkter efter inflationssiffrorna.

– Det var lite högre inflation än vad jag hade trott. Vi har återtagit lite av den överraskning nedåt för inflationen vi såg i januari, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB.

Han konstaterar samtidigt att den underliggande inflationen, KPIF, ligger under Riksbankens prognos.

De allt högre boräntorna och stigande bensinpriser är just nu pådrivande bakom den höga inflationen, enligt Holmgren. Bensinpriset har fått en extra skjuts av den politiska turbulensen i Nordafrika och Mellanöstern.

– Bensinpriser gör att man får lite högre inflation. Oron i Nordafrika påverkar bilden en hel del och det har gått väldigt snabbt, säger Holmgren.

Andra faktorer som driver på prisutvecklingen i landet är enligt Holmgren högre matpriser och dyrare flygresor. Fast skillnaden mellan KPI på 2,5 procent och KPIF på 1,3 procent utgörs främst av högre räntekostnader, som tryckts uppåt i takt med Riksbankens höjningar av reporäntan och räntebanan.

– Skillnaden mellan KPI och KPIF är över 1 procentenhet. Och det här kommer att tillta ännu mer. Vi tror att räntekostnaderna kan bidra med mer än 2 procentenheter framöver.

Så ur inflationssynpunkt är Stefan Ingves ett större problem än Muammar Gaddafi?

– Ja, så kan man säga, säger Holmgren.

– Men Riksbanken är ju tydlig med att det är KPIF som ska styra räntepolitiken.

SEB tror att Riksbanken har höjt reporäntan till 2,75 procent vid utgången av 2011, från dagens 1,50 procent.

 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.