Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Ingves förslag stoppar sex av tio nya låntagare i storstäderna

Foto: Paul Hansen

Sex av tio nya låntagare i storstäderna kan inte ta de lån de vill ta, om riksbankschef Stefan Ingves får bestämma. Det är följden av det förslag han presenterade på DN debatt på torsdagen.

Regeringen och oppositionen har kommit överens om att ge Finansinspektionen (FI) möjlighet att införa ett bindande amorteringskrav, det vill säga att den som tar nya lån måste betala av på dem.

Men i en artikel på DN Debatt på torsdagen skriver Stefan Ingves att det inte räcker. Kravet ”kommer varken att dämpa, bromsa eller stabilisera hushållens skuldsättning”, skriver han.

Ingves vill komplettera amorteringskravet med ytterligare två åtgärder för att stoppa skuldökningen. Det första är att ränteavdragen halveras från dagens 30 procent till 15 procent, något som slår mot samtliga låntagare.

Det andra är ett skuldtak för nya bolåntagare. De ska inte få ta lån som överstiger 400 procent av sin disponibla inkomst, det vill säga fyra årsinkomster efter skatt (men med eventuella bidrag inräknade). Det här förslaget skulle slå mycket hårt mot unga nya låntagare som vill köpa en bostad i centrala Stockholm.

Riksbanken gjorde till och med en beräkning av hur förslaget skulle slå i en fördjupning i sin stabilitetsrapport från i somras. Det visar sig då att fyra av tio nya låntagare skulle beröras. I storstäderna handlar det om sex av tio ny låntagare som inte hade kunnat köpa de bostäder de lånat till.

Förslaget skulle slå hårt mot bostadsmarknaden, i varje fall i storstäderna. Snittpriset per kvadratmeter i centrala Stockholm ligger på 88.000 kronor, enligt Svensk Mäklarstatistik. Det innebär att den som vill köpa en bostadsrätt på 50 kvadrat måste först betala 660.000 kronor med egna pengar, eftersom ingen får låna till mer än 85 procent av bostadens värde.

För att kunna låna till resten måste årsinkomsten – efter skatt – vara 935 000 kronor, om skuldtaket sätts på Ingves nivå. Det är mycket få hushåll som har en så hög disponibel inkomst.

Följderna för svensk ekonomi skulle inte heller gå spårlöst förbi. Riksbanken själv beräknar i stabilitetsrapporten att den omedelbara effekten skulle bli att BNP minskar med närmare två procent på kort sikt och att den ”genomsnittliga tillväxten sjunker med 0,5 och 1 procentenheter per år under några år”.

Stefan Ingves medger att åtgärderna slår mot tillväxten och hushållens möjlighet att konsumera annat än boende. Men han menar att alternativet, stadigt växande skulder i förhållande till inkomsterna, är värre. Det innebär risker ”för ekonomin som helhet, offentliga trygghetssystem och - inte minst - för de enskilda hushåll som riskerar att råka illa ut”.

I stabilitetsrapporten, men inte i debattartikeln, har dock Riksbanken ett alternativ och det är att taket sätts till 600 procent av den disponibla inkomsten. Då är det långt färre som berörs; tolv procent av nya låntagare i Sverige och 20 procent av dem i storstäderna.

Riksbankschefen skriver också att man visst kan tänka sig andra åtgärder än de föreslagna, men poängen är att endast ett amorteringskrav inte räcker. Det behövs ett batteri av åtgärder.

Riksbanken har dock inte makten att genomföra den här typen av åtgärder. Stefan Ingves avslutar därför sin artikel med en uppmaning.

”Den uppåtgående trenden i hushållens skulder kan brytas om bara den politiska viljan finns”, skriver han.

Fakta

I genomsnitt har hushållen skulder som motsvarar 175 procent av den disponibla inkomsten (inkomst efter skatt men med eventuella bidrag inräknade). Men det gäller ett snitt för samtliga hushåll. Riksbanken visade häromåret att för hushåll som har bolån ligger snittet på runt 300 procent. I Stockholmskommunerna låg snittet runt 500 procent, eller fem årsinkomster.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.