Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Ingves kritisk till svenskars bolån

Det finns en ojämvikt som ligger och gnager på bostadsmarknaden, menar riksbankschef Stefan Ingves.
Det finns en ojämvikt som ligger och gnager på bostadsmarknaden, menar riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Jonas Eriksson

Det behövs en bred politisk kommission för att reformera bostads­marknaden, säger riks­banks­chefen Stefan Ingves i en DN-intervju. Kommissionen måste våga ta fram kontro­versiella förslag, menar han och varnar för stora bekymmer längre fram om inget görs åt bostadsmarknaden.

 

Stefan Ingves har under senaste året kämpat i motvind. Kritiken har varit hård mot Riksbankens penningpolitik, där reporäntan hölls oförändrad fram till räntemötet i december. Då sänktes den från 1,0 procent till 0,75 procent, men invändningar kom genast att det var för litet och för sent.

Riksbankens inflationsmål säger att prisökningarna ska ligga på 2,0 procent per år, men detta har man under 2013 inte lyckats uppnå. Stefan Ingves har då anklagats för att åsidosätta målet och i stället lägga alltför stor vikt på hushållens stigande skulder.

Själv har han framhållit att allt fler centralbanker försöker ta hänsyn till skuldsättningen i sin penningpolitik och att detta även ligger inom Riksbankens mandat. I dess direktion finns dock olika uppfattningar om vad som bör göras, även om det senast blev ett enigt beslut. Det återstår dock att se vad som händer med detta under 2014.

Men Stefan Ingves verkar inte alls nedslagen när DN träffar honom för en intervju inför det nya året. Tvärtom går han på offensiv. Nu måste politikerna möta de växande problemen på bostadsmarknaden, eftersom riskerna för ett kraftigt ekonomiskt bakslag annars stadigt ökar, menar riksbankschefen.

Ett genomsnittligt svenskt hushåll har en skuld som motsvarar runt 170 procent av disponibel inkomst, nettoinkomsten plus bidrag. Det inkluderar samtliga hushåll, oavsett om de är skuldsatta eller inte, och ligger farligt högt, anser Ingves.

– Det får inte gå över 180 procent, utan bör under ett antal år sakta gå neråt. Annars får vi det jag kallar skulddominans, vilket betyder att den ekonomiska politiken helt måste inriktas på skuldproblemen och inte klarar att samtidigt ta itu med andra viktiga frågor, säger han.

Men skuldnivån har ju inte ökat sedan 2010?

– Nej, men nu är den på väg uppåt igen och i vår prognos går vi upp till 178 procent i slutet av 2016, framhåller Ingves.

Om bostadspriserna i Sverige börjar falla leder det till att konsumtionen går ner. Det slår också mot sysselsättningen. Detta mardrömscenario har inträffat i andra länder och då fört med sig en långvarig recession med hög arbetslöshet.

Stefan Ingves menar att Riksbanken därför behöver ha ett längre tidsperspektiv än de treåriga prognosperioderna i sina inflationsrapporter. Men måste också försöka se vad som väntar runt hörnet, poängterar han.

– Det ligger helt inom ramen för Riksbankens uppdrag i penningpolitiken att ta sådana hänsyn, framhåller Ingves.

Men Sverige tillhör de relativt fåtaliga som hittills har klarat sig, trots att skuldsättningen är högt uppdriven även här. Enligt riksbankschefen ger detta dock inget skydd mot kommande bakslag, som i värsta fall också kan leda till en ny finanskris. De svenska bankerna har tillgångar som motsvarar fyra gånger Sveriges hela BNP.

– Schweiz, Cypern och Nederländerna ligger högre. De har haft sina problem. Och under oss har vi Storbritannien, Danmark och Spanien och de har haft sina problem, varnar Ingves.

– Samtidigt vet vi att mer än hälften av bankernas finansiering sker utomlands och det betyder att man där kan ha synpunkter på vår bolånemarknad. I slutändan är det de utländska placerarnas syn på oss som är avgörande. Den svenska bolånemarknaden har därmed blivit systemviktig, tillägger han.

Om det uppstår allvarliga störningar så hamnar problemen slutligen i Riksbankens knä, framhåller Stefan Ingves. Riksbanken kommer inte undan utan måste vara beredd att hantera frågan.

– Vi sitter med möjligheten att trycka pengar och har även en valutareserv. Riksbankens balansräkning kan expandera, såsom den fick göra under finanskrisen 2008–2009.

Orsaken till den oroande ökningen av hushållens skulder finns i hög grad på bostadsmarknaden, anser Stefan Ingves. När efterfrågan på bostäder växer och utbudet inte följer med, så uppstår en situation där priserna stiger kraftigt.

Problemet har blivit så stort och komplicerat att det behövs ett brett angreppssätt.

– Jag tror att man behöver skapa någon form av bostadsmarknadskommission, eller vad man nu ska kalla det. Där skapar man en brutto­lista över åtgärder av alla möjliga olika slag, säger han.

– Där somligt har med finansmarknaden att göra, somligt har med byggregler att göra, somligt har med skatter att göra – så att vi inte varaktigt har den här obalansen som leder till att vi får större och större skuldstockar, tillägger han.

Riksbankschefen menar att det måste till en bred politisk kommission med mandat att komma med omfattande reformförslag, alltifrån avdragen för låneräntor till kommunernas bygg- och planprocesser.

Kommissionen kan liknas vid den politiska samling som skedde under finanskrisen på 1990-talet eller den som ledde till det nya pensionssystemet.

– Ytterst krävs det politiska beslut. Det handlar ju om spelreglerna för bostadsmarknaden.

Brådskar det?

– Ja, eftersom det här har pågått under så pass lång tid och vi har det här läget med ojämvikt som ligger och gnager på bostadsmarknaden. Ju längre det fortgår desto mer ökar risken att den kommer att dominera väldigt många andra saker.

För Riksbankens del menar Stefan Ingves att en bättre fungerande bostadsmarknad skulle ta bort ett bekymmer som i dag lägger börda på penningpolitiken. Då ökar utrymmet att ännu tydligare inrikta räntebesluten på att ”i någorlunda närtid” nå inflationsmålet, menar han.

Två ben i den ekonomiska politiken

Den ekonomiska politiken har två ben. Finanspolitiken drivs av regeringen och riksdagen, penningpolitiken sköts av Riksbanken.

Målet för penningpolitiken är prisstabilitet. Det har Riksbanken sedan 1995 tolkat som att inflationen, de årliga prisökningarna, ska vara runt två procent.

För att nå målet har Riksbanken sin styrande ränta, reporäntan. Mycket förenklat kan man säga att när reporäntan höjs, blir det dyrare att låna och när den sänks blir det billigare.

Storleken på de svenska hushållens skulder mäts som en andel av disponibel inkomst, som i sin tur är detsamma som inkomst efter skatt, plus eventuella bidrag.

Skulderna är främst kopplade till bostäder. Bostadsbristen i storstäderna, i synnerhet i Stockholm, har lett till allt dyrare bostäder och därmed allt högre skulder.

Från slutet av 1990-talet fram till 2010 fördubblades i det närmaste det genomsnittliga hushållets skulder: från en nivå på runt 90 procent av den disponibla inkomsten, till runt 170 procent.

Men detta är ett genomsnitt. I storstäderna är det inte ovanligt med långt högre skuldsättning än så.