Kasten på finansmarknaderna gör att Riksbankens möjligheter att påverka ekonomin med räntan har blivit sämre. Allt enligt Riksbankens chef Stefan Ingves.
– Det är sannolikt svårare i dag att få genomslag än för fem år sedan, då det rådde finansiell stabilitet. Rörde man räntan då följde annat efter, sade Ingves under en utfrågning i riksdagens finansutskott på torsdagen.
– Men det finns skäl i dag att tro att genomslaget är mindre för penningpolitiken.
Han sade att de tvära kasten på marknaderna, inte minst räntorna på flera EU-länders statspapper, sätter myror i huvudet på dem som ska bedöma utvecklingen.
– Men visst går det även fortsättningsvis att utöva penningpolitik, den har alltid sin funktion. Men det har blivit svårare att blicka framåt, sade Ingves till journalister efter utfrågningen.
Ingves bedömer att nya metoder, och kanske mått, behövs för att göra bra bedömningar. I dag är det svårt att avgöra hur pass mycket ränteförändringar beror på penningpolitik och hur mycket som avgörs av länders eller enskilda länders problem att hantera statsskulder.
Trots svårigheterna sade han flera gånger under utfrågningen att Riksbankens reporänta är satt på rätt och lagom nivå.
– Den är 2 procent. Det är den ränta som leder till en god samhällsekonomisk utveckling.
Men det kan bli läge att sänka räntan om skuldkrisen i Europa inte får en snabb lösning och det påverkar tillväxt och återhämtning negativt, enligt Ingves.
Då kan det finnas behov av en mer expansiv penningpolitik.
Ingves berörde också krisläget i Italien, med skenande ränta på statspapper. Han påminde om att Sverige hade räntor på 10—15 procent under krisåren på första halvan av 1990-talet.
– Det är en helt annan värld nu, men det går att vända en sådan trend om man vill. Sverige tog sig ur.