Sänkta skatter och ökade kapitalinkomster gör att Sverige dras isär.
Många har fått det bättre ekonomiskt, men de med allra lägst inkomster halkar efter.
Besvärande, anser finansminister Anders Borg (M).
Mellan 2005 och 2010 fick de allra flesta hushåll i Sverige mer pengar att röra sig med enligt Statistiska centralbyrån. Men ju mer en grupp hade i disponibel inkomst per år i utgångsläget, desto mer ökade dess inkomst jämfört med dem som tjänade mindre.
Uttryckt på ett annat vis: Rika blev rikare och medelsvensson fick det bättre.
Endast en grupp, tiondelen med de lägsta inkomsterna, gick back. De hushållen tappade 5,5 procent eller 350 kronor i månaden efter skatt och inräknat bidrag.
Samtidigt har de tio procent av befolkningen som tjänade mest ökat sina inkomster med drygt 23 procent eller över 7.300 kronor i månaden efter skatt och med socialförsäkringar inräknade.
Skillnaderna består i stort även när kapitalinkomster räknas in.
– Vi ska ha ett land som håller ihop och det är naturligtvis besvärande om man ser indikationer på motsatsen, säger moderate finansministern Anders Borg.
Han framhåller att siffrorna för 2010 ännu är preliminära, men utesluter inte att det kan behövas åtgärder i budgeten nästa höst för dem som tjänar minst.
– I varje läge ska vi göra det som behövs för att hålla ihop Sverige, säger Borg.
Ökade bidrag till barnfamiljer och pensionärer, ändrade regler för socialbidrag så att arbetsinkomster inte sänker bidraget med lika mycket, är några åtgärder han funderar på.
Men utvecklingen av skillnaderna i inkomst borde inte vara oväntade för regeringen.
I budgetpropositionen för 2010 förutspådde regeringen att sänkningarna av inkomstskatten, jobbskatteavdragen, skulle innebära ökade skillnader på kort sikt.
Enligt en färsk rapport om inkomstfördelningen i Sverige från Studieförbundet näringsliv och samhälle är det främst ökade inkomster av kapital, som vinster från börsen och försäljningar av hus och lägenheter, som drivit på inkomstskillnaderna de senaste 30 åren.
Om gapet fortsätter att växa kan det mycket väl få "sociala och politiska konsekvenser", enligt författarna. De ser också att sambandet mellan familjebakgrund och inkomster senare i livet har blivit lite tydligare i Sverige.
Enligt Anders Borg innebär det i så fall att regeringen gör rätt i att satsa på en bättre skola så att bra utbildning och inte familjebakgrund blir vägen till bra livsinkomster.