Ekonomi

Intern revision hos Försäkringskassan pekar på flera fel

I år betalar Försäkringskassan ut 25 miljarder kronor i assistansersättning. De stigande kostnaderna kan delvis bero på egna brister, enligt en intern revision som DN har tagit del av.

Kontrollen som Försäkringskassan gör när den beslutar om rätten till assistansersättning räcker inte. Felaktigheter slinker igenom och granskningen avskräcker därför inte personer som vill fuska. Det konstaterar myndighetens internrevisorer i en färsk rapport.

– Med tanke på regeringens krav, och på det miljardfusk som misstänks pågå, borde Försäkringskassan ha gjort mer för att säkerställa en god kontroll, säger Erik Starrin, internrevisor.

Internrevisionen konstaterar också att Försäkringskassan har sänkt ambitionsnivån i en viktig kontroll, den som sker vartannat år och där brukarens behov av assistansen ses över. Ytterligare en plump i protokollet är att Försäkringskassan tycks tillämpa reglerna för assistansersättning generösare än vad kommunerna gör.

Ett annat nedslag gäller dubbel assistans, att brukaren får ha två assistenter samtidigt. Det ska bara ges under vissa förutsättningar, exempelvis att bostadsanpassning har utretts. Det här kravet följer dock inte alla kontor.

– Försäkringskassan ska nu utreda hur den här bestämmelsen ska följas. Även övriga iakttagelser som vi har gjort gör att arbetsrutiner och regler ses över, säger Erik Starrin.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, tror att otydlighet i lagen kan vara en orsak till att kostnaden för assistansersättningen ökar, vilket framför allt beror på att brukarna får fler assistanstimmar. Eftersom lagen inte ger klara besked om vilka behov som ska tillgodoses med personlig assistans blir det svårt för Försäkringskassan att avgöra brukarnas stödbehov.

Om fem år beräknas Försäkringskassans kostnad för assistansersättningen att ha stigit med ytterligare dryga fyra miljarder och landa på 29,5 miljarder kronor. Samtidigt som Försäkringskassan nu ser över sina kontroller och rutiner kartlägger regeringens utredare hur organiserad brottslighet mot bland annat assistansersättningen ska bekämpas. Dessutom förbereder socialdepartementet en översyn av assistansersättningen.

– Vi märker av en väldigt stor oro bland brukarna över vad som ska hända med assistansersättningen. I samhällsdebatten hörs bara om ökade kostnader, men vi ser ju hur brukare blir av med timmar och får svårare att leva ett liv som andra, säger Ken Gammelgård, förbundssekreterare i DHR.

DHR tycker att det är självklart att kriminella ska rensas bort från ersättningen, däremot ogillar Ken Gammelgård uttrycket om att ”överutnyttjande av assistansersättningen” ska minska:

– Vad menas med det? Jag tycker att det ger intryck av att assistansberättigade är personer som utnyttjar samhällets resurser. Vinsten som assistansen ger glöms bort. Brukarnas livskvalitet ökar och dessutom skapas det arbetstillfällen, inte minst för nyanlända.

Fakta. Personlig assistans

Antalet brukare, personer som har personlig assistans, har de senaste åren legat kring 16 000.

I slutet av oktober fanns det 1 015 tillståndspliktiga verksamheter med personlig assistans.

De senaste två åren har Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, beslutat om sex återkallande av tillstånd att driva verksamhet inriktad på personlig assistans.

Under perioden januari–oktober i år inkom 107 ansökningar om nytt tillstånd för personlig assistans. Av de ansökningar som har avgjorts de senaste två åren har cirka 70 procent fått avslag.

Källa: Försäkringskassan, Ivo