Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Invandrare skickade över 17 miljarder till sina hemländer

Invandrare i Sverige skickade i fjol motsvarande 17,6 miljarder kronor till sina hemländer. Det motsvarar halva Sveriges totala biståndsbudget.

Detta är en uppskattning som gjorts av Ria Financial Services; någon officiell sammanställning finns inte. Ria, som är marknadsledande i Norden, har i stället utgått från vad de egna kunderna gör.

Det visar sig då att i fjol skickades immigranter i Sverige 1.914 miljarder euro (cirka 17,6 miljarder kronor) till i huvudsak släktingar i hemländerna.

– I snitt handlar det om 3.200 kronor per överföringar, oftast en gång i månaden, säger Torbjörn Sandahl, chef för Ria Norden.

Att migranters penningförsändelser till släktingar i hemländer, ofta betyder mer än internationellt bistånd är väl känt. Uppskattningarna varierar, men när det gäller länder som Filippinerna och Jemen motsvarar de hemskickade pengarna flera procent av dessa länders bruttonationalprodukt (BNP).

Så var också läget i Sverige runt förra sekelskiftet då svenskar i utlandet, främst USA, skickade hem pengar till ett värde som uppskattas av forskare ligga på mer än en procent av BNP. Penningströmmarna bidrog till en första modernisering och effektivisering av det svenska jordbruket.

Och Torbjörn Sandahl menar att dessa direkta betalningar är en effektiv form av bistånd.

– Det går ju direkt till dem som behöver det, inte via organisationer som har sina kostnader, säger han.

Det land som tar emot mest penningöverföringar från invandrare i Sverige är Irak; drygt 1,5 miljarder kronor fördes över i fjol. Därefter följer Polen på knappt 900 miljoner, Iran på 784 miljoner, Turkiet på 727 miljoner och Bosnien på 676 miljoner kronor.
Mest pengar skickas från de tre storstadslänen. De svarar för två tredjedelar av de samlade överföringarna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.