Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Invandringens vinst: 900 miljarder

Invandringen har varit en god affär för Sverige. Utan efterkrigstidens tillskott av utlandsfödda skattebetalare hade skattkistan saknat i snitt 65 miljarder per år. Vi hade inte haft råd med lika mycket vägar, järnvägar, forskning eller försvar.

Och fortfarande täcker gruppen med utländsk bakgrund sina egna kostnader och ger en liten vinst, även om vinsten i dag är avsevärt mindre än på 1960- och 70-talen. Det fastslår en rapport från tankesmedjan Arena Idé, som Arenas chefsekonom Sandro Scocco i dag presenterar i Almedalen.

– Det innebär att Sverigedemokraternas idé om att finansiera försvarsutgifter eller att rädda äldreomsorgen genom minskad invandring helt enkelt inte stämmer, säger Scocco.

Tillsammans med docenten i ekonomisk historia Lars Fredrik Andersson vid Umeå universitet har han räknat på invandringens kostnader och intäkter varje år sedan 1950 och kommit fram till en sammanlagd vinst på 900 miljarder kronor. Utan invandrare hade Sverige i dag haft 2,5 miljoner invånare färre, och ekonomin hade varit en dryg femtedel mindre.

Vinsterna var förstås betydligt högre för 40-50 år sedan, då arbetskraftsinvandrare från Europa fyllde de svenska fabrikerna.

– Lite förenklat kan man säga att invandringen historiskt framför allt har betalt gemensamma investeringar i försvar, infrastruktur och grundforskning, säger Sandro Scocco.

Lite förenklat kan man säga att invandringen historiskt framför allt har betalt gemensamma investeringar i försvar, infrastruktur och grundforskning

Att invandringen fortfarande skulle vara lönsam – trots många nyare invandrargruppers höga arbetslöshet och stora beroende av kommunalt försörjningsstöd – bygger Scocco och Andersson på det faktum att den 1,6 miljoner stora gruppen utrikes födda har färre kostnadskrävande äldre och fler i förvärvsarbetande ålder än gruppen inrikes födda.

Därför kan de utrikes födda – trots lägre sysselsättningsgrad – finansiera samhällets kostnader för den egna gruppens konsumtion av samhällstjänster och transfereringar. Det räcker att runt sex av tio av 15-74-åringarna har ett jobb och betalar skatt för att de utrikes föddas ekvation ska gå ihop. Det ligger i linje med dagens sysselsättningsgrad på 59 procent.

För att gruppen inrikes födda ska betala för alla ”sina” gamla krävs däremot att närmare sju av tio har jobb och betalar skatt, det vill säga 66–68 procent. 2014 låg sysselsättningsgraden för infödda på 66 procent.

Förvisso innebär invandringen ofta stora initiala kostnader, men all invandring bör ses som en investering, anser rapportförfattarna. De jämför med barn: de kostar mycket under uppväxten, men betalar tillbaka när de börjar jobba.

– Den centrala frågan är att optimera investeringen genom en avvägning mellan initiala kostnader för utbildning, arbetsmarknadsåtgärder och sociala insatser och förväntad framtida avkastning, framhåller Sandro Scocco.

– Den helt avgörande integrationskraften är läget på arbetsmarknaden. Klarar vi att hålla någorlunda bra fart på den så blir invandringen en bra affär, annars inte.

Foto i text: Erich Stering

Så här har Arena Idé räknat

Med utgång från SCB-data delas Sveriges invånare i två grupper, en med utländsk bakgrund och en med helsvensk.

För varje år sedan 1950 har man sedan tittat på hur många individer i respektive grupp som finns i varje ålder, och räknat på kostnaderna för respektive typindivids genomsnittliga konsumtion (samhällstjänster, transfereringar, kollektiva nyttigheter som exempel infrastruktur och försvar), samt varje typindivids genomsnittliga skattebidrag till statskassan.

För gruppen med utländsk bakgrund har den högre genomsnittliga konsumtionen av försörjningsstöd och andra transfereringar räknats med, samt den lägre sysselsättningsgraden (färre skattebetalare).

Enligt rapporten är den ackumulerade vinsten sedan 1950 900 miljarder kronor. Från slutet av 1970-talet minskar vinsterna betydligt, men invandringen har trots det gått ihop ekonomiskt varje år förutom under 1990-talets krisår, och går i dag enligt forskarna med ett litet överskott.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.