Omkring 6 miljarder euro av åtstramningarna ska genomföras redan i budgeten för 2011.

Enligt sparprogrammet, som totalt siktar på 5 miljarder euro i höjda skatter och 10 miljarder euro i nedskärningar, är nivåerna i linje med vad EU-kommissionen anser vara ett rimligt mål.

"Detta är krävande men realistiska mål. Med en samlad nationell ansträngning kan de uppnås", skriver regeringen i sitt 140-sidiga sparprogram.

I planen beskriver regeringen hur offentliganställdas löner ökat med 59 procent under perioden 2000—2009, samtidigt som skattetrycket sänktes.

Irlands regering vill enligt planen bland annat sänka minimilönen med 1 euro till 7:65 euro per timme, då nivån i dagsläget ses som ett hinder för unga och outbildade att få arbete.

Dessutom vill regeringen även genomföra reformer av socialförsäkringen för att "stimulera till arbete" och få bort vad som beskrivs som "arbetslöshetsfällor" i ekonomin.

Den omstridda bolagsskatten på 12,5 procent kommer inte att justeras. Däremot kommer man att dra in 1,9 miljarder euro på högre inkomstskatter, enligt förslaget.

Slopade skatteavdrag ska ge ytterligare 755 miljoner euro, medan en höjning av momsen från dagens 21 till 22 procent 2013 och ytterligare en höjning till 24 procent 2014 beräknas ge 620 miljoner euro.

Nedskärningar i antalet offentliganställda måste också till för att nå målen. Enligt planen är behovet att minska antalet offentliganställda med 24 750 personer jämfört med utgången av 2008 för att plana ut på en nivå i linje med 2005.

De kvarvarandes löner ska dessutom anpassas så att lönekostnaderna minskas med 1,2 miljarder euro till 2014.

En annan sparåtgärd blir enligt programmet att sänka pensionerna för nyanställda i den offentliga sektorn med 10 procent jämfört med dagens nivåer.

Införandet av studentavgifter för högre studier och en avgift för vattenförsörjningen finns med som andra åtgärder.

Redan före det fyraåriga stålbad som nu föreslås har Irlands regering i fem separata paket stramat åt ekonomin med åtgärder för sammanlagt 14,6 miljarder euro sedan krishösten 2008.

Regeringens ambition är nu att få till ett parlamentsbeslut om budgeten för 2011 och att därefter säkra ett treårigt stödprogram med lån på omkring 85 miljarder euro från EU och IMF.

Det inrikespolitiska stödet är dock minst sagt osäkert och i helgen planeras fackliga protester.

Oppositionen har krävt att koalitionsregeringen omedelbart avgår och att nyval utlyses för att en ny regering först därefter ska kunna fatta långsiktiga beslut.

Regeringen siktar själv på att utlysa nyval till slutet av januari 2011, men först då en budget är klubbad.

Onsdagens besparingsprogram, enligt vilket statens budget ska ned till 36 procent av BNP 2014, bygger på att Irlands ekonomi växer med 1,75—3,25 procent under perioden. I år beräknas Irlands statsbudget motsvara 49 procent av landets BNP.

Årets underliggande budgetunderskott exklusive bankstöd är beräknat till 11,7 procent av BNP. Denna nivå ska med sparplanen ned till 9,1 procent 2011, 7 procent 2012, 5,5 procent 2013 och 2,8 procent 2014.

Statsskulden beräknas samtidigt toppa på 102 procent av BNP 2013.