–Vad som sades, anser jag, har fått oanade konsekvenser, fortsatte den irländske premiärministern enligt tidningsintervjun.
Eurons fall bromsades dock något sedan de stora EU-ländernas ledare försökte lugna marknaden med att eventuella förändringar i EU-reglerna dröjer.
På torsdagen försvagades euron med hela 0,9 procent mot dollarn som nu kostar 1:36.
Räntedifferensen mellan tyska och irländska räntor steg under torsdagen med ytterligare 0,4 procentenheter till 6,8 procentenheter, enligt SEB som inte anser att skuldspökets återkomst överraskar. Grekland, Portugal, Spanien och Irland sitter i samma ranka båt, skriver SEB:s chefekonom Robert Bergqvist i ett marknadsbrev.
–Man har blivit mer nervös över att Irland inte klarar av de underskott man har och kommer att gå samma väg som Grekland. Det som fått det hela att accelerera de sista dagarna är diskussionen om att de som handlar med värdepapper i Irland kräver högre marginalsäkerheter, säger Robert Bergqvist chefsekonom på SEB.
–Det har tolkats som att man nu börjar spekulera i om det blir, inte konkurs för det blir det aldrig, utan någon form av skuldomförhandling.
I grund och botten är det samma problem som tidigare. Länder som har väldigt stora budgetunderskott och snabbt växande statsskulder.
–Det är de så kallade PIGS-länderna (Portugal, Irland, Grekland och Spanien) som var på agendan i våras.
Men under sommaren riktades all uppmärksamhet mot USA och problemen där.
–När man nu riktar blicken mot Europa igen ser man att problemen kvarstår, säger Bergqvist.
Även kronan tappar på den förnyade skuldoron i Irland och Europa. På morgonen hade kronan tappat fem öre mot euron som nu kostar 9:38. Dollarn har under natten blivit nio öre dyrare och kostar 6:90.
Möjligen förvärras situationen också av att vi närmar oss årsskiftet, tror Bergqvist.
–Många investerare är rädda för att ligga med de så kallade PIGS-obligationerna i sina portföljer och passar nu på att sälja ut dem. Man är rädd för att fler länder ska vandra samma väg som Grekland.
Samtidigt har Tysklands Angela Merkels uttalanden plussat på osäkerheten, menar Bergqvist.
–Hennes tal om att man kanske inte ska ställa upp i alltför stor utsträckning och att länder måste ta sitt ansvar ökar osäkerheten kring om de här länderna kommer att klara sig.
Bergqvists bedömning är att när EU drog igång krishanteringen och byggde skyddsnäten tog man höjd för att klara tre länder, Portugal, Grekland och Irland.
–Nu är alla väldigt rädda för att Spanien kommer upp på den här listan också. Det tror jag helt enkelt inte att man mäktar med.
Finansminister Anders Borg är mycket kritisk mot ledande politiker i EU för att de har tagit upp frågan om huruvida befintliga privata långivare, som banker, ska vara med och ta smällen om ett statsfinansiellt pressat euroland som Irland skulle tvingas ställa in betalningarna och be om hjälp.
–Vi hade en stabilisering på marknaden. Men efter uttalanden som kom i samband med det förra europeiska rådet har de här problemen kommit tillbaka, säger han.
Han pekar inte ut någon vid namn, men det är framför allt Tysklands förbundskansler Angela Merkels regering som fört fram idéerna.
–Det har funnits enskilda medlemsländer som även offentligt drivit linjen att skuldomstrukturering står på dagordningen. Jag tror att det har varit en olycklig sak.
–Det vilar ett tungt ansvar på dem som har satt i gång den här diskussionen att se till att den avslutas på ett sätt så att vi får tillbaka stabiliteten.
Det kan i sak vara rimligt att privata investerare skriver av skulder om euroländer statsfinansiellt kollapsar, så att inte skattebetalarna får ta hela smällen, enligt Borg. Men diskussionen är för tidigt väckt.
–Det är en principiell diskussion som bäst förs när man har ett konkret förslag, som man kan redovisa, säger Borg.
–Om man för den diskussionen innan man har ett förslag bidrar man till att skapa en marknadsosäkerhet som är djupt olyckligt och som jag tror i det här fallet har bidragit till att vi fått de här akuta problemen.
Enligt Borg är det samtidigt avgörande att den irländska regeringen lyckas föra en trovärdig saneringspolitik med budgetåtstramningar.
–Nu gäller det att vi skapar en klarhet i vad som gäller på kort sikt, så att vi på det sättet kan bidra till att få en stabilisering av situationen på Irland, säger han.
Irland har inte ansökt om finansiell akuthjälp från EU, sade en talesman för kommissionen på ett pressmöte i Bryssel, enligt Reuters.
Uttalandet gjordes mot bakgrund av rykten på finansmarknaderna om att ett hjälppaket på 80 miljarder euro, 750 miljarder kronor, redan har beslutats och ska annonseras nästa vecka.
Det är för tidigt att blåsa faran över. Men den akuta krisen har dämpats, konstaterar Mats Hydén, ränteanalytiker på Nordea, på fredagen.
Det kan dock snabbt blossa upp igen, befarar han.
–De länder som är mest utsatta har väldigt, väldigt illikvida marknader. Det gör att små flöden eller väldigt lite oro kan göra att spreadarna (ränteskillnaderna) snabbt kan röra sig väldigt mycket, säger han.
Som många andra skyller han den gångna veckans våg av oro för Irlands skuldberg och budgetprocess på diskussionen bland EU-länder om att skapa en ny mekanism för att kunna omstrukturera ohanterliga statsskulder med avskrivningar.
–Det är väldigt svårt att se vart det skulle kunna ta vägen, säger Hydén.
Samtidigt tycker han att ett läge där räntefrossan i Dublin, Lissabon och Aten ska börja spilla över på svenska räntor känns avlägsen.
–Det finns ingen direkt koppling. Men det är klart, räntegapen i Europa gör att det blir en åtstramning i Europa vilket dämpar svensk konjunktur.
I övrigt är det främst euron som påverkas av orosvågorna, enligt Hydén, som tror det krävs en betydligt mer akut och geografiskt utbredd kris för att det ska byggas upp en ny riskpremie på svenska boräntor.