Både regeringen och oppositionen fanns med i den isländska delegation som på fredagen mötte ministrar från London och Haag. Islänningarna vill sondera terrängen och bana väg för ett omförhandlat Icesave-avtal, möjligen med hjälp av medlare.
Mötet har föregåtts av flera veckors kontakter mellan parterna, skriver den isländska regeringen i ett pressmeddelande.
Syftet är, på pappret, att diskutera läget och utbyta information.
Bakom det fåordiga pressmeddelandet döljer sig en hårt pressad isländsk koalitionsregering, som satsat allt politiskt kapital på den uppgörelse och lag om Icesave-pengarna som Islands president nobbade i början av januari.
Islands delegation leds av finansminister Steingrimur J Sigfusson och ledarna för de största isländska oppositionspartierna, vilket vittnar om att islänningarna vill visa upp en enad front utåt.
– Det har inför mötet pratats om att ta in en medlare från ett nordiskt land eller möjligen Tyskland, säger en regeringskälla till TT.
Holländarnas talan förs av finansminister Wouter Bos, medan den brittiska regeringen har skickat biträdande finansminister Lord Myners.
Det omstridda förslaget till Icesave-lag måste efter presidentens nej få stöd i en folkomröstning för att träda i kraft. Den är planerad till den 6 mars.
Lagen reglerar hur Island ska betala tillbaka de garantier som Storbritannien och Nederländerna betalade till sparare i respektive land när den isländska internetbanken Icesave gick omkull.
Folkomröstningen, som blir den första i Island sedan självständighetsomröstningen 1944, lutar enligt de flesta opinionsmätningar åt att sluta med ännu ett nej till lagförslaget.
Men frågan är komplicerad och utfallet ännu ovisst.
Många islänningar tycker det är fel att för årtionden knyta stora delar av landets skatteintäkter till att betala de miljardskulder som skapats av en handfull bankdirektörer.
Samtidigt är många måna om att Island inte förstör sitt internationella rykte och isoleras ekonomiskt.
Så länge Icesave-frågan inte är löst måste Islands regering klara sig utan fler utbetalningar av nödlån från Internationella valutafonden (IMF) och andra långivare, som den svenska regeringen.
Det sätter käppar i hjulen för återhämtningen från den finansiella kollaps landet gick igenom hösten 2008.