Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Jas-beslut får stora följder

Att Sverige och Schweiz köper nya versionen av stridsflygplanet Jas 39 Gripen har betydelse långt bortom ländernas gränser. Starka svenska luftstridskrafter är av stor betydelse för försvaret av de baltiska länderna, enligt bedömare.

När försvarsminister Karin Enström (M) i helgen klargjorde att Sverige planerar att satsa 90 miljarder kronor på att tillsammans med Schweiz köpa nya E/F-versionen av Gripen (Super-Jas) talade hon om att ta ansvar för Sverige ”i en orolig tid”.

Bland annat oroar rustningen i Ryssland, inte bara Sverige utan också USA och Nato.

De tre baltiska staterna, alla Nato-medlemmar, kan inte försvara sig själva. Övervakningen av deras luftrum har bland annat skötts av tjeckiska flygvapnet – med svensktillverkade Gripen-plan.

Fredrik Lindvall, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, påpekar att USA och Nato genom åren sett svenska flygvapnet som mycket viktigt för Baltikums försvar.

Är det i Natos intresse att det blir en E/F-version?

– Ja, i Natos intresse, men Nato kan inte påverka om vi skaffar den eller inte, svarar Lindvall.

Han anser att Sveriges besked om att långsiktigt satsa mer på försvaret och på Super-Jas skickar ett meddelande till Ryssland.

– Därmed skapar man förhoppningsvis i framtiden mindre risker och i bästa fall bidrar man till att undvika väpnade konflikter.

Lindvall säger att det är uppenbart – även för Ryssland – att Nato inte kan försvara Baltikum utan att använda svenskt luft-, mark- och sjöterritorium.

– Du behöver ett lufttankningsområde, flygspaningsområde och korridorer in för att köra attackflygplan.

Tyskland ligger för långt från Estland, medan Polen och Finland ligger för nära motsidan och kan bekämpas.

– Man måste använda svenskt territorium, och behöver kanske faktiskt inget annat land, men man klarar det inte utan Sverige, säger Lindvall.

Sverige har, trots avsaknaden av Nato-medlemskap, deltagit i flera Nato-ledda militära insatser genom åren.

I ett skarpt läge kan det också vara troligt att svenska Jas-plan skulle strida över Baltikum, säger Lindvall.

– Det vore i linje med nuvarande svensk säkerhetspolitik om att försvara hemma men också hjälpa andra EU-länder och nordiska länder i försvar.

Jas 39 Gripen E/F

• I dag gör totalt 134 Jas Gripen tjänst i svenska flygvapnet.
• Sverige ska köpa 40–60 plan av en uppgraderad typ (Jas Gripen E/F eller Super-Jas) medan Schweiz ska köpa 22 plan och dela kostnader.
• Den svenska kostnaden beräknas till 90 miljarder kronor under 30 år.
• Beteckningen E i nya versionen är ett ensitsigt plan, F är ett tvåsitsigt.
• Jämfört med Gripen C/D ökar E/F-versionens längd från 14,1 till 14,9 meter, spännvidden från 8,4 till 8,6 meter, maximala startvikten från 14 till 16,5 ton, vapenbalkarna från 8 till 10, räckvidden blir längre, motorn 22 procent starkare och radar- och varningssystem mer kvalificerade.
• Partnerskapet med Schweiz omfattar bland annat utbildning av piloter och tekniker samt kostnader för underhåll och framtida uppgraderingar.
•I Sverige ska systemet vara i drift från och med 2023 och minst 20 år framåt.
Källa: Försvarsmakten, Saab (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.