Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

100 svenska innovationer som har gjort succé

Foto: TT

80 procent av Sveriges främsta innovationer kommer från fristående uppfinnare eller från anställda på företag, medan bara 20 procent dykt upp i universitetsmijö. Christian Sandström, som undersökt bakgrunden till snilleblixtarna, tror att den starka ingenjörskulturen är en anledning till att uppfinningsrikedomen fortsätter att vara stor i landet.

Berömda svenska uppfinningar spänner från skiftnyckel och engångsblöja till bergvärme och polkagrisar – från dynamit och respirator till blixtlås och Spotify.

Christian Sandström, från Chalmers tekniska högskola och forskningsinstitutet Ratio, som granskat ursprunget för 100 av Sveriges främsta innovationer medger att samlingen är imponerande.

– Det finns en stark ingenjörskultur i Sverige och yrket har hög status, det tror jag är en viktig anledning till att det kommit fram så många innovationer här säger Sandström.

Det var Svenska uppfinnareföreningen och Reforminstitutet som 2014 gav honom i uppdrag att undersöka i vilka miljöer som svenska uppfinningar tagits fram. Han kom fram till att nästan hälften av de 100 främsta innovationerna, 47 procent, skapats av anställda vid företag och att 33 procent kommit via fristående uppfinnare.

Bara 20 procent härstammar från universitetsmiljö och precis som tidigare utländska studier visar Sandströms undersökning att universiteten inom många sektorer har en underordnad roll när det gäller uppfinningar.

Stora pengar satsas på att få fram nya innovationer, som i sin tur kan skapa företag, sysselsättning och välstånd. Enligt Sandström är det viktigt att kanalisera investeringar rätt.

”Potentialen är större inom näringslivet än inom universitetsmiljön och därför bör politiken inriktas på att förbättra villkoren för företag och enskilda uppfinnare, som vill realisera värdet av sina uppfinningar”, heter det i rapporten.

– Det finns en idé bland politikerna om att forskning på universiteten är motorerna i innovationsprocessen. Och visst, det finns exempel på sådana uppfinningar, men kanske är universitetens främsta roll att utbilda innovativa och entreprenöriella människor, säger Christian Sandström.

Samtidigt konstaterar Christian Sandström att inom medicin kommer 56 procent av uppfinningarna från universiteten, vilket han menar beror på att forskning och patent inom denna sektor ligger nära varandra.

Så vad krävs för att få fram en innovation? Sandström radar upp tre faktorer:

1 Ett tekniskt kunnande, som kan vara vetenskapligt grundat men inte behöver vara det.

2 Någon typ av marknadskännedom, där man bör förstå ett behov som kanske inte ännu är artikulerat eller skapat.

3 Möjlighet och autonomi att realisera idén.

Sandström menar att vi ofta blandar ihop forskning och innovation på ett felaktigt sätt.

– I forskning gör du om pengar till kunskap. Innovation däremot handlar om att kunskap blir till pengar. Tittar man på de här processerna ser man att det är helt olika tankesätt som ligger bakom dem. Forskarna ska problematisera och det är ett självändamål att vrida och vända på saker. När man ska göra om kunskap till pengar handlar det om att göra först och observera sedan, säger han.

100-listan innehåller mer oväntade produkter som polkagrisen och Västerbottenost. Sandström betonar att hans uppdragsgivare gjort ett subjektivt urval, men att procentsiffrorna kring uppfinningarnas bakgrund inte borde påverkas nämnvärt.

En av hans egna favorituppfinningar har hamnat utanför listan: Facit, världens första mekaniska kalkylmaskin med bara tio tangenter utvecklad av företaget från Åtvidaberg med samma namn. Christian Sandström skrev om Facit i sin doktorsavhandling.

– Det är en exportsuccé som inte är av denna värld, säger Sandström, som även framhåller Axis, världens första nätverkskamera från 1996, en exportsuccé som inte heller finns med på listan.

100 svenska innovationer

1690 Christopher Polhem: Polhemsknuten

1742 Anders Celcius: Termometerskala

1775 Torbern Bergman: Kolsyrat mineralvatten, läsk

1836 John Ericsson: Skruvpropellern

1844 Gustaf Erik Pasch: Patent på säkerhetständstickan

1855 Janne Lundström: Säkerhetständsticka

1858 Göran F Göransson: Bessemermetoden (järnframställning)

1859 Amalia Eriksson: Polkagrisar

1864 Alfred Nobel: Fungerande tändhatt

1865 Alfred Nobel: Dynamiten

1872 Ulrika Eleonora Lindström: Västerbottensost

1873 Alexander Lagerman: Tändstickstillverkningsmaskiner

1874 Carl Daniel Ekman: Sulfitcellulosa

1875 Alfred Nobel: Spränggelatin

1877 Gustaf de Laval: Handdriven mjölkseparator

1878 Willgodt Odhner: Serietillverkad räknemaskin

1882 Carl Nyberg: Blåslampan

1882 Jonas Wenström: Dynamomaskin

1883 Gustaf de Laval: Ångturbin

1884 Alfred Nobel: Nobelkrutet

1884 Lars Magnus Ericsson: Telefonluren

1888 Frans Lindqvist: Fotogenköket Primus

1888 Gustaf de Laval: Aktionsångturbinen

1889 Allvar Gullstrand: Oftalmologisk utrustning

1889 Johan Petter Johansson: Ställbar rörtång

1891 Jonas Wenström: Trefasöverföring av växelström

1892 Johan Petter Johansson: Skiftnyckeln

1894 Carl Edvard Johansson: Kombinationsmåttsatsen

1896 Gustaf de Laval: Mjölkmaskinen

1904 Oscar Kjellberg: Elsvetsning

1905 Gustaf Dalen: Klippapparaten för gasfyrar

1906 Gustaf Dalen: AGA-massan

1906 Sven Wingqvist: Det sfäriska kullagret

1907 Gustaf Dalen: Solventilen för gasfyrar

1908 Birger Ljungström: Dubbelroterande ångturbin

1908 Fredrik Ljungström: Ljungströmturbinen, roterande

1910 Gideon Sundbäck: Blixtlåset

1912 Axel Wenner-Gren: Marknadsföringsmetod för dammsugare

1915 Alexander Samuelson: Coca Cola-flaskan

1920 Axel Karlsson: Syntetiskt lim

1921 Baltzar von Platen och Carl Munters: Kylskåp utan rörliga delar

1926 Hans von Kantzow: Kanthal

1933 Ninni Kronberg: Torrmjölk

1935 Alfred Holm: Slingramen

1937 Göte Bergström: Spinnrullen (fiske)

1937 KMV Karlstad: KaMeVa-propellern med vridbara blad

1940 Fredrik Ljungström: Utvinning av skifferolja med mera

1940–1956 Ralph Lysell och Gösta Thames: Integrerad telefonlur (Ericofonen)

1941 Nils Löfgren och Bengt Lundqvist: Xylocain för lokalbedövning

1944 Erik Wallenberg: Tetraeder

1946 Eric Sundin: Lastbilskran

1947 Erik Bergstrand: Geodimeter

1948 Victor Hasselblad: Enögd spegelreflexkamera

1950 Carl Gunnar Engström: Respiratorn

1950 Uno Lamm: Högspänd likström

1950 Åke Nordin: Ramryggsäcken och Termotältet

1951 Göran och Birger Lundberg: Baklastare

1952 Per-Ingvar Brånemark: Titanskruv för tandbehandling

1952 Åke Senning: Hjärt-Iungmaskinen

1953 Carl Hellmuth Hertz och Inge Edler: Ultraljud

1955 Libero: Engångsblöjan

1957 Bengt Odelgard, Per-Olof Weman,

Stig Lindgren och Nils Bohlin: Säkerhetsbältet

(med tre punkter)

1957 Jerker Porath: Gelfiltrering

1957 Oswald Thorsman: Färgkodad plugg i nylon

1958 Arvid Carlsson: L-dopa

1958 Rune Elmqvist: Pacemakern

1960 Göran Sundqvist: Första rörliga dataspelet

1961 Per Oscar Persson/Göran Lundahl: Djupfrysning av livsmedel

1962 Alvar Lindmark: Bygghiss

1962 Hans Karlsson: Rullbälte för bilar

1962 Per-Oskar Persson: Flofreeze

1963 Bertil Aldman: Bakåtvänd bilbarnstol

1965 Nils Alwall: Konstgjord njure

1968 Lars Leksell: Gammakniven

1970 Bengt-Gunnar Magnusson/Göran Hemdahl: AXE-systemet

1970 Elis Lindén: Byggkran/Tornkran

1974 Leif Lundblad: Sedelutmatningssystem

1975 Sten Engwall: Bergvärme

1976 Bengt Gunnar Magnusson: Den första AXE-växeln tas i bruk

1979 Sven Erik Sjöstrand, Astra: Patenterar sin uppfinning Losec

1981 Håkan Lans: Datorgrafik

1981 Åke Hörnell: Svetshjälm som avskärmar automatiskt

1983 Klas Stoltz, Kjell Stoltz samt Bo Gustavsson: Färgklämman (stöldskydd för kläder med färgmärkning)

1985 Jack Gustavsson: Skidbindning

1987 Bertil Åberg: Genotropin

1988 Ivan Östholm och Sven-Erik Sjöstrand: Losec

1989 Östen Mäkitalo: Mobiltelefoni; NMT och GSM

1991 Håkan Lans: Applikation till GPS-systemet för positionering

1994 Barbro Hjalmarsson: Sänkan-mätning och Triomix/blodanalys

1995 Magnus Kellström: CARB-lagret

1995 Ove Fernö: Nikotintuggummi

1995 Pelle Anderson, Monica Lindstedt, Robert Braunerhielm och Jörgen Widsell: Nyhetstidning utan pris för distribution i tunnelbanor (Metro)

1996 Christer Fåhraeus: C-pen, läspennan

1997 Lars Liljeryd: Ljudkomprimering, AAC

1998 Sven Mattisson, Jaap Haartsen och Örjan Johansson: Standard för lokal kommunikation, Blåtand

2003 Mathias Uhlén: Karta över mänskligt protein

2003 Niklas Zennström: Skype, Kazaa

2003 Petra Wadström: Rent vatten från solljus

2005 Anders Wilhelmson: PeePoo – engångstoalett

2006 Daniel Ek och Martin Lorentzon: Spotify

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.