Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

”Bättre att jobba än vara ledig under ramadan”

I dag är det sju dagar kvar av ramadans 30 långa fastedagar utan mat och dryck. Men att jobba går bra, tycker Fariz Baroudi, restaurangägare i Stockholm.

– Dagarna går fortare, jag hinner sakna vatten mer när jag är ledig.

– När jag jobbar nio timmar har jag så mycket annat att tänka på. Fast törsten här är ju ändå mycket lättare än för dem i Saudiarabien, konstaterar Fariz Baroudi, som 30 år efter att han lämnade Syrien nu är inne på sitt andra varv med svensk sommar-ramadan och dess maratonlånga fastedagar.

2016, 2017 och de närmsta åren infaller ramadan på sommaren. I år gick starten lördag 27 maj, och fastan avslutas den 24 juni. Det innebär runt 20 timmar per dygn utan vare sig mat eller dryck för någonstans mellan 100.000 och 200.000 svenska muslimer: förskolepedagoger, taxichaufförer, kockar, läkare, advokater och många andra.

När DN träffar Fariz Baroudi är han inne på sin sextonde fastedag. Svårt, skulle man som utomstående kunna tro, för den som tillbringar hela dagarna omgiven av mat. Men chefen för Folkets kebab är ett enda stort leende.

– Före ramadan vägde jag 127 kilo, hade diabetes och höga blodfetter, det försvinner med fastan, intygar 63-åringen.

– Jag har mycket bättre värden nu. Och jag sover mycket bättre. Jag mår verkligen jättejättebra!

Inte ens de första dagarna var han yr eller mådde dåligt.

– Du vet, man förbereder sig mentalt och fysiskt, genom att trappa ned på ätandet. Tio dagar innan åt jag bara en liten måltid per dag.

Nästan alla i den 14 man starka personalen fastar. Utom två, som är kristna.

– Vem skulle annars smaka av maten under ramadan? skrattar Fariz Baroudi och slår ut med händerna.

Mycket mat ska lagas, och inte bara till de många ickefastande som runt lunch flockas i restaurangen.

Klockan tio i kväll, och alla andra ramadankvällar då solen sänkt sig i Riddarfjärden, är det dags för ett hundratal ramadanfirare att otåligt inta restaurangens övervåning, där en buffé med tolv varma rätter och 40 kalla från hela arabvärlden väntar. Prick tio får de börja.

Vissa svenska muslimer bryter dock fastan redan vid 18–19. De hänvisar till att om dagarna är för långa där man befinner sig går det lika bra att i stället följa fastetiderna för de heliga platserna Mecka och Medina. Något som med kraft dementeras av Islamguiden.com, en sajt med praktiska råd som många svenska muslimer följer, medan andra anser att den är alltför kompromisslös.

Förskolepedagogen Deana säger att hon lutar sig mot religiösa auktoriteter i bland annat Egypten och Turkiet när hon äter och dricker ”redan” vid 19.

– 20 timmar är för mycket. Inte bra för hälsan heller, säger Deana, där hon sitter i solen på förskolegården omgiven av lekande, stojande, kivande småbarn, som skriker i mun på varandra. En tröttande miljö, även för den som inte fastar.

– Om jag säger att fastan inte påverkar hur jag mår på jobbet så ljuger jag, säger hon.

– Mest på eftermiddagen, då man är tröttare än vanligt. Men jag har en stark tro och jag kämpar, det är en självklarhet.

Själv fastar hon 15 eller 16 timmar, beroende på soltiderna i Mecka.

– Jag följer Saudiarabiens tider. Förr i tiden fanns ju inte muslimer i Norden, man får tänka själv. Jag har frågat flera som jag kan lita på.

Deana upplever trots det att frågan om tiderna är så pass kontroversiell att hon inte vill framträda med sitt riktiga namn.

Ahmadiyyaförsamlingen, en av de äldsta i Sverige, men relativt liten jämfört med andra svenska muslimska samfund, har beslutat sig för 18 timmar. Det har också med de korta svenska nätterna att göra, säger imam Kashif Virk vid Bait-ul-Aafiyyat moskén i Stockholm.

– De svenska försommarnätterna blir aldrig så mörka som det mörker koranen definierar som natt. Då ska hela horisonten vara svart, påpekar Kashif Virk.

– Därför går vi efter solens uppgång och nedgång vid närmaste geografiska plats där det verkligen blir tillräckligt mörkt. Och då har vi fastställt dagen till 18 timmar. Men många muslimer jag känner i Sverige rättar sig efter tiderna i Mecka.

Fakta. Arbeta under ramadan
Ramadan avslutas av högtiden id al-fitr.

Ramadan firas årligen till minne av profeten Muhammeds kallelse den nionde månaden i det islamiska månåret. De 29 eller 30 dagarna infaller vid med några dagars förskjutning varje år.

Under ramadan ska en rättrogen muslim varken äta eller dricka från soluppgång till solnedgång. Inte heller röka, ha sex eller tala illa om någon. De enda som undantas är sjuka, gravida, barn, äldre och personer på resa.

Syftet är att komma närmare gud, öva tålamod, ödmjukhet och självkontroll och lära sig uppskatta det man har, som vatten, mat och familj.

Ramadan följs av högtiden eid al-fitr, i år 24 juni.

Det finns inga regler inom islam för hur personer med krävande yrken – som läkare, piloter eller chaufförer – ska hantera fastan. Vissa väljer att arbeta natt under fastan. I första hand råds de rättrogna att under ramadan om möjligt ta semester, dra ned på sina arbetstider eller lägga om sitt schema. Men om sådan ledighet äventyrar ens försörjning eller anställning är det tillåtet att avbryta i förtid.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.