Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

”Blivande ingenjör, ge inte upp – våga fråga om hjälp”

Emelie Fogelqvist är i dag optikspecialist och disputerad inom biomedicinsk fysik, men också för henne var första terminen på Teknisk fysik en uppförsbacke.
Emelie Fogelqvist är i dag optikspecialist och disputerad inom biomedicinsk fysik, men också för henne var första terminen på Teknisk fysik en uppförsbacke. Foto: Fredrik Funck

Ingenjörer är sämst av alla på att ta examen. Minst hälften hoppar av, enligt Universitetskanslersämbetet. Första terminen på KTH hade även Emelie Fogelqvist, 29, allvarliga funderingar på att sluta. Ett decennium senare är hon optikspecialist och disputerad inom biomedicinsk fysik.

Efter den jobbiga början har både studierna på Kungliga tekniska högskolan, KTH, och studentlivet bjudit på mycket glädje.

– Det är inte alltid så lätt att plugga på KTH, men det är en härlig känsla som stärker en som människa när man känner att det går, säger Emelie Fogelqvist, som i somras försvarade sin doktorsavhandling i röntgenmikroskopi. Denna första vecka i september har hon börjat på sitt första kvalificerade jobb utanför KTH, som optikspecialist på det snabbt växande konsultbolaget Eclipse Optics.

– Man stirrar sig gärna blind på första tentan, det finns en osäkerhet när alla är så duktiga, och en rädsla för att inte räcka till. Men det är väldigt viktigt att våga försöka, och inte ge upp fast det känns tungt och svårt och man inte riktigt tror på sig själv. Försök att hitta någon att plugga ihop med. Det fick mig att fortsätta.

Ingenjörer är i dag en av samhällets mest eftertraktade yrkeskategorier. Arbetslösheten stannar vid 1 procent. I en undersökning från SCB i vintras svarade åtta av tio arbetsgivare att det råder brist på erfarna civilingenjörer. Hälften saknade även högskoleingenjörer.

Men en teknisk högskoleutbildning är verkligen inte alltid lätt. Många upplever framför allt första årets mattekurser som mycket krävande. Faktum är att bara hälften av alla civilingenjörer som skrivs in kommer ut med en examen. Av högskoleingenjörerna bara drygt fyra av tio. Det kan jämföras med drygt nio av tio läkarstuderande, tandläkare och ännu lite högre andel av barnmorskorna. Det visar Universitetskanslersämbetet.

Även om en del har börjat jobba som ingenjörer utan formell examen och andra försvunnit över till andra tekniska linjer är bortfallet stort. En av sex civilingenjörsstudenter lämnar utbildningen redan första året. Huvudskälen är ”utbildningen hade fel inriktning för mig” följt av ”jag uppnådde inte det studieresultat jag hoppats på”.

Omställningen från gymnasiet till ett studiesätt med högre krav på eget ansvar kan vara omskakande. Likaså de tuffa kurserna i matte, teknik, fysik och kemi.

– Många kurskamrater försvann första halvåret, konstaterar Emelie Fogelqvist.

Hon betonar vikten av att ingenjörsstudenterna redan från början vågar fråga när de inte förstår.

Också för henne var första terminen på Teknisk fysik på KTH en uppförsbacke. Från att ha varit bland gymnasieklassens bästa och väldigt prestationsinriktad mötte hon en hel kurs med studenter som var minst lika framgångsrika som hon själv. Det bidrog till en känsla av osäkerhet, och de högre prestationskraven och det egna studieansvaret gjorde det svårt att avgöra hur mycket hon förväntades studera.

– De första månaderna var det ganska tyst i klassrummet. Alla trodde att de andra förstod bättre än de själva. Men i dag uppmanar jag alla studenter att våga ställa frågor. Det visar också föreläsaren att hon eller han behöver bli tydligare. För mig har det varit jätteviktigt att få feedback när jag själv har undervisat under mina doktorandstudier.

Att fräscha upp sina matematik- och teknikkunskaper före kursstarten på KTH, Chalmers eller andra ingenjörsutbildningar kan också vara bra. Enligt Universitetskanslersämbetet är avhoppen färre bland dem som inför utbildningen gått naturvetenskapligt eller tekniskt basår.

Fakta. Tre sätt att stoppa avhoppen

Att gå ett naturvetenskapligt eller tekniskt basår inför utbildningen. Och/eller damma av gymnasiematte inför kursstart.

Ingenjörsutbildning varvat med praktik. Har dock försvunnit på flera högskolor som har haft svårt att säkra praktikplatser.

Chalmers i Göteborg erbjuder ”Chalmerskompassen”, för att hjälpa unga att hitta rätt bland linjerna. Chalmers har också dubblerat tillgången till studievägledning på Teknisk fysik.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.