Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Brott mot arbetsgivarens avtal kan ge miljonböter

Martin Wästfeldt, som är chefsjurist på Unionen, tror att hotet om att bli stämd av sin arbetsgivare kan leda till mindre kreativitet bland de anställda.
Martin Wästfeldt, som är chefsjurist på Unionen, tror att hotet om att bli stämd av sin arbetsgivare kan leda till mindre kreativitet bland de anställda. Foto: Hampus Andersson

Allt fler tjänstemän stäms för lojalitetsbrott, ibland på miljonbelopp. Och det sker över växande delar av arbetsmarknaden.

– Vi ser en USA-inspirerad juridifiering, där vissa arbetsgivare försöker skrämmas, säger fackförbundet Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Antalet anmälningar har helt klart ökat, konstaterar Martin Wästfelt.

– Företagen använder oftare rättsliga vapen för att sätta anställda på plats.

I dag förekommer stämningarna mot anställda och före detta anställda inte bara inom teknik och it, utan även inom ekonomi, logistik och försäljning, liksom inom redovisning och revision.

Att stämningarna för lojalitetsbrott, som förr mest handlade om industrispionage och tillverkningshemligheter, nu spridits till fler branscher beror på att den anställdes kunskap, personliga renommé och kundrelationer börjat spela en allt större roll i många branscher. Plus att den nya tekniken både gjort det lättare för den som vill ta med sig företagshemligheter, och för den arbetsgivare som vill kolla om det gjorts.

Det kan börja med att en medarbetare börjar tröttna på sin arbetsplats och fundera på att byta företag eller starta eget. Personen säger upp sig, och börjar under uppsägningstiden planera för sitt eget företag. Då kan frestelsen vara stor att försöka få med sig kundregister, kunder och företagshemligheter kring exempelvis prissättning.

Bakom stämningarna ligger anklagelser med en mix av tre komponenter: brott mot anställningsavtalets lojalitetsplikt, brott mot förbudet att röja företagshemligheter, och anklagelser om att de anställda eller nyligen anställda ska ha struntat i de konkurrensklausuler många arbetsgivare kräver att de ska skriva på.

Martin Wästfelt ser en ”olycklig tendens” som innebär att arbetsgivare går väl hårt åt de anställda:

– Det riskerar att göra personalen mindre kreativ, vilket slår tillbaka mot företagen själva, menar han.

För några veckor sedan stämdes i Arbetsdomstolen tre tidigare anställda hos ett logistikföretag. De anklagas för att ha brutit mot sin lojalitetsplikt genom att redan under sin tidigare anställning som transportledare och säljare ha planerat och förberett en konkurrerande verksamhet. De sägs också ha konkurrerat med arbetsgivaren genom sitt nybildade bolag.

Nu krävs de tre av Biltrafikens arbetsgivarförbund på 11,4 miljoner kronor i skadestånd, ett i sammanhanget ovanligt högt belopp.

De så kallade konkurrensklausulerna spelar en stor roll i utvecklingen. Det förekommer att anställda tvingats skriva under avtal som hindrar dem att ta nya jobb om de slutar. Avtalen begränsar möjligheten att börja jobba hos en konkurrent, eller starta eget direkt efter anställningen.

Tanken är att detta skulle gälla nyckelpersoner, men i vissa branscher har arbetsgivare slentrianmässigt börjat kräva konkurrensklausuler även av till exempel callcenteranställda och telefonförsäljare.

Unionens medlemsärenden kring konkurrensklausuler mer än fördubblades mellan 2010 och 2015. Särskilt utsatta är säljare, men även inom it, revision, reklam, bemanning och konsultverksamhet.

Avtalen, ofta skrivna av en advokatbyrå, kan innehålla långa karenstider, även helt utan ersättning. Att hamna i jobbkarantän i bortåt ett år kan leda både till förlorade kontakter och till att ens kunskaper blir inaktuella. Inlåsning blir effekten när många blir rädda för att försöka byta jobb. De värsta avarterna förekommer enligt Unionen hos företag som inte har kollektivavtal.

Fakta. Brott mot lojalitetsplikten

Lojalitetsplikten – som finns i anställningsavtal och kollektivavtal – innebär bland annat att arbetstagare inte får konkurrera med arbetsgivaren eller röja företagshemligheter.

Utöver den lojalitetsplikt som ligger i anställningen har allt fler företag de senaste åren krävt konkurrensklausuler. Unionen och andra fack för privattjänstemän tecknade förra året ett nytt kollektivavtal som ska minska användningen av oskäliga konkurrensklausuler.

Brott mot lojalitetsplikten kan vara då anställda startar eget, och den tidigare arbetsgivaren hävdar att de utnyttjat exempelvis kundregister.

Ett fall för några år sedan handlade om en anställd i nyckelposition på ett elektronikföretag, som startade eget, tecknade avtal med arbetsgivarens viktigaste affärspartner och tog över personalen. Mannen fick betala fyra miljoner i skadestånd. Ett annat rör en frisör som krävdes på flera hundra tusen i skadestånd sedan hon startat egen salong och lockat med gamla stamkunder.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.