Jobb & Karriär

Få unga lockas av industrin trots goda chanser till jobb

18-åriga Nathalie Danko utbildar sig på Mälardalens tekniska gymnasium till operatör inom industrin.
18-åriga Nathalie Danko utbildar sig på Mälardalens tekniska gymnasium till operatör inom industrin. Foto: Paul Hansen

Allt färre söker sig till yrkes­utbildningarna för industriproduktion. Bristen på kvalificerad personal märks redan och inom fem år kommer den växa till ett stort problem.

Statsminister Stefan Löfven har vid upprepade tillfällen sagt att Sverige ska återindustrialiseras. Att framtidens jobb och lösningen på den svenska arbetslösheten finns i den svenska industrin.

Men intresset för de utbildningar som leder till jobb inom industrin är svalt och det leder till att svenska industriföretag kommer att få svårt att anställa kvalificerad personal redan om fem år.

– Att så få unga väljer ett yrkesförberedande program med industriinriktning på gymnasiet är ett hot mot den långsiktiga arbetskraftsförsörjningen för industrin, säger Tord Strannefors, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Bristen handlar bland annat om kvalificerade industriarbetare som CNC-operatörer, som sköter datorstyrda maskiner för mekanisk be­arbetning och tillverkning av detaljer inom verkstadsproduktion, och utbildade svetsare.

Inom andra yrkesgrupper där det råder brist på arbetskraft, som till exempel sjuksköterskor, finns ett intresse bland unga att utbilda sig. Då är det relativt enkelt att öka antalet utbildningsplatser för att möta behovet.

Men inom industriutbildningarna har intresset dalat sedan mitten av 90-talet. Det har också lett till att antalet utbildningsplatser minskat.

– Det är lätt att säga att fler måste utbildas men om ingen söker till utbildningarna så är det väldigt svårt att möta efterfrågan, säger Tord Strannefors.

Men det finns några få utbildningar som går mot strömmen. Då handlar det om stora industriföretag som Sandvik, Scania, SKF och ABB som själva har valt att starta gymnasieskolor för att tillgodose sitt behov av arbetskraft.

18-åriga Nathalie Danko från Järna går tredje året på Mälardalens tekniska gymnasium och lär sig skriva program till maskinerna som används inom industriproduktionen för att sedan kunna arbeta som just CNC-operatör.

– Jag valde den här utbildningen eftersom jag ville jobba med någonting praktiskt och så ville jag vara säker på att jag skulle få jobb efteråt.

När Nathalie Danko tar examen i juni är förhoppningen att få jobb på Scanias motoravdelning.

– Jag har nog goda utsikter att få jobb direkt. Skolan har varit en bra länk mellan utbildning och arbetsliv.

Gymnasieutbildningarna som industriföretagen själva driver är till skillnad från andra industriutbildningar populära, men de kommer inte att räcka till för att täcka upp behovet för alla industrier över landet.

Om vi nu ska återindustrialiseras, vem är det som ska jobba inom den svenska industrin?

– Industribranschen är redan nervös inför framtiden och som det ser ut just så så finns det inget bra svar på den frågan, säger Tord Strannefors.

På följande områden kommer det

På följande områden kommer det att finnas stor brist på sökande på fem och tio års sikt:

Kräver eftergymnasial utbildning

Datayrken, förskollärare, förskolepedagoger, grundskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen, läkare, sjuksköterskor, specialpedagoger, tandläkare och teknikyrken.

Övriga utbildningsnivåer

Bilmekaniker, CNC-/maskinoperatör, flertalet byggyrken, lastbilsmekaniker, tandsköterskor, undersköterskor, verkstadsmekaniker och verktygsmakare.

Källa: Arbetsförmedlingen