Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Fler fixar jobb på egen hand

För den som vill ha jobb är informella kontakter den bästa ingången. Allt fler privata företag uppger att de inte ens anmäler lediga platser till Arbetsförmedlingen.

– När vi frågar våra medlemsföretag har vi sett att de har gått ifrån de formella kanalerna som annonsering och arbetsförmedling till att i allt större utsträckning hitta folk via informella kontakter, säger Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Han konstaterar att Svenskt Näringslivs rekryteringsbarometer, där företag som är medlemmar i Svenskt Näringsliv får ange hur de rekryterar, visar att andelen företag som använder Arbetsförmedlingen sjunker stadigt. 2010 visade en undersökning att 76 procent använde sig av informella kontakter, 2002 var andelen 63 procent. Någon senare mätning finns inte.

– Det kan handla om en leverantör som har en bra säljare man vill ha, eller att man går via medarbetare. Sociala medier blir också allt vanligare, säger han.

Varför är det så?

– Informella kontakter gör att man redan har en form av relation med personen, man vet vad den går för och att den har kompetensen som man eftersöker. Annonserar man får man många svar som inte är relevanta och arbetsbördan för företagen att sålla blir större.

Men rekryteringsbarometern säger inte allt. Här ingår exempelvis inte den offentliga sektorn. Enligt Anders Forslund, forskare i arbetsmarknadspolitik vid IFAU i Uppsala, brukar 65–75 procent av alla jobb skaffas via andra kanaler än Arbetsförmedlingen.

– I alla tider, i alla länder går en stor del av jobben via privata kontakter, säger han.

Han konstaterar att en arbetsförmedling inte kan plocka russinen ur kakan.

– Det är därför det finns en offentlig förmedling, de som inte har några kontakter måste ha någonstans att gå. Sedan finns det de som har dubier om tiden för arbetsförmedlarna räcker till för annat än administration, om de hinner upparbeta de kontakter med det lokala arbetslivet som de skulle behöva.

Svenskt Näringsliv har länge kritiserat Arbetsförmedlingen för att vara ineffektiv. Några ordentliga studier har dock inte gjorts sedan 2006 när Riksrevisionsverket i en rapport visade på mycket låg effektivitet – en arbetsförmedlare beräknades bara förmedla 8,4 anställningar på ett år. Tittar man på Arbetsförmedlingens så kallade lämnatundersökning, där arbetslösa angett hur de fick jobb 1995–2010, har antalet som fått det via en arbetsförmedlare sjunkit drastiskt, 1995 var det 11,9 procent, 2010 bara 3 procent.

– Jag har full respekt för Arbetsförmedlingen, de har många tuffa uppgifter. Men man borde kunna ställa större krav. Matchningen sker inte, så vi kan inte vara nöjda, säger Patrik Karlsson.

Men bilden är inte entydig. Arbetsförmedlingens egen undersökning visar att andelen som får jobb via Arbetsförmedlingen, som också ger jobb via Platsbanken, hoppar lite upp och ned.

– Hur många jobb som anmäls till Arbetsförmedlingen går upp och ned med konjunkturen. Ju bättre konjunktur desto fler lämnar jobb till förmedlingen. Ju svårare det är att få tag på sökande, desto fler kanaler används, säger Fredrik Jansson Dalén, forskare på Arbetsförmedlingen.

Han framhåller att Arbetsförmedlingens viktigaste uppgift är att hjälpa dem som saknar egna kontaktnät.

– På så sätt är det synd om arbetsgivaren använder färre kanaler. Det kan också ge arbetsgivaren ett snävare urval, även om det för dem också kan vara rationellt att begränsa sig. Går man via formella kanaler kan urvalsprocessen bli jobbigare, säger Fredrik Jansson Dalén.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.