Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Jobb & Karriär

Fler kvinnliga ingenjörer – men det går långsamt

Helena Fredenberg jobbar som teknisk projektledare på ett företag som utvecklar elektronikprodukter, inom ett av de områden där andelen kvinnliga civilingenjörer är försvinnande få.
Helena Fredenberg jobbar som teknisk projektledare på ett företag som utvecklar elektronikprodukter, inom ett av de områden där andelen kvinnliga civilingenjörer är försvinnande få. Foto: Anna-Lena Wejderman

Oräkneliga kampanjer har sjösatts för att locka fler kvinnor till ingenjörsyrket. Men fortfarande examineras hälften så många kvinnor som män från utbildningarna till civilingenjör.

– Det är ett jätteroligt yrke men man måste vara beredd på att inte träffa så många tjejer, säger Helena Fredenberg, civilingenjör.

Frågan om den sneda könsfördelningen bland Sveriges ingenjörer har stötts och blötts i många år. Antalet kvinnor i yrket ökar – men det går väldigt långsamt framåt. När de tekniska högskolorna slår upp portarna inför höstterminen i dagarna är det ungefär dubbelt så många manliga som kvinnliga studenter som kommer att slå sig ner i bänkarna.

Vid KTH i Stockholm är den dryg tredjedel av de antagna till höstens utbildningar inom teknik kvinnor, vilket är marginellt fler än förra året.

–  Frågan om en jämn könsfördelning på våra utbildningar är grundläggande för hela vår verksamhet och ett uttalat mål från ledningen, säger Annifrid Pålsson, chef för student­rekryteringen på KTH i Stockholm.

Liksom flera andra lärosäten har KTH de senaste åren storsatsat på att locka fler tjejer till de tekniska utbildningarna. I fokus har utbildningarna inom data, it och elektronik legat eftersom de har haft särskilt svårt att engagera tjejer.

– Det blir långsamt bättre. Vi har sett att attityderna till själva yrkesrollen har förändrats de senaste tio åren. För ungdomar har den tidigare stereotypen av en ingenjör som en nörd bytts mot en mer modern individ med en högre it-faktor, säger Annifrid Pålsson och nämner betydelsen av internationellt framgångsrika svenska företag som Skype och Spotify.

Men ute i yrkeslivet är det fortfarande männen som dominerar på många arbetsplatser. 2013 arbetade 103 000 män som ingenjörer eller tekniker, medan samma siffra för kvinnor var knappa 23 000, visar statistik från Statistiska centralbyrån.

Helena Fredenberg jobbar som teknisk projektledare på ett företag som utvecklar elektronikprodukter och har efter tio år i yrket vant sig vid att nästan alltid vara ensam tjej i labbet. Hon är den första och hittills enda kvinnliga ingenjören som varit anställd på företaget under dess snart 40-åriga historia. Och så ser det ut på många håll i branschen. 

– Trots att jag har jobbat som ingenjör i över tio år utgår många från att jag är mindre vetande, säger hon. 

I vintras fick Helena Fredenberg nog av att inte bli tagen på allvar. Under några dagar hade hon som representant för sitt företag stått i en monter på teknikmässan Embedded Conference och tagit emot kunder och besökare. Upplevelserna fick henne att skriva ett inlägg i branschtidningen Ny Teknik. 

– Jag var den enda kvinnan i montern och när det kom folk vände de sig automatiskt till någon av mina manliga kolleger. Det hände hela tiden, under hela mässan. Först tänkte jag att jag kanske inbillade mig men när en manlig kollega tog upp det med mig efter mässan förstod jag hur tydligt det var. 

Inlägget väckte många reaktioner. Helena Fredenberg fick många positiva kommentarer från kolleger och andra kvinnliga ingenjörer som kände igen sig i upplevelserna. Men på nätet fylldes kommentarsfältet också av otrevliga kommentarer.

Flera nätverk jobbar för att ändra på detta. Den ideella organisationen Womengineers vill öka andelen tjejer på tekniska utbildningar och målet är att hälften av alla ingenjörer som examineras 2030 ska vara kvinnor.

På hemsidan engageras kvinnliga ingenjörsstudenter att blogga om sin vardag med förhoppningen att yngre tjejer ska få upp ögonen för yrket. Ett sätt är att bryta stereotypen av hur en ingenjör ser ut och vad denne jobbar med, anser projektledaren Dajana Vlajic.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.