Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Jobb & Karriär

Fortsatt ojämlikt på vanligaste jobben i landet

Undersköterskor och grundskolelärare är yrkesgrupper med rekryteringsbehov. Samtidigt är det svårt att locka män att göra karriär inom kvinnodominerade yrken.
Undersköterskor och grundskolelärare är yrkesgrupper med rekryteringsbehov. Samtidigt är det svårt att locka män att göra karriär inom kvinnodominerade yrken. Foto: Emma Eriksson

Undersköterskor, grundskolelärare och företagssäljare – det är de tre vanligaste jobben i Sverige, visar färsk SCB-statistik. Men bland de 30 största yrkena är det fortfarande ytterst få som har en jämn könsfördelning.

I mitten av mars presenterade Statiska centralbyrån, SCB, nya siffror över landets 30 största yrken.

På topplistan över de fem vanligaste yrkena hamnar undersköterskor överst, följt av grundskolelärare, företagssäljare, butikssäljare och barnskötare. Av dessa fem jobbgrupper är tre kvinnodominerade.

Tittar man på undersökningen i sin helhet är det bara tre grupper som har en jämn könsuppdelning: gymnasielärare, kockar/kallskänkor samt butikssäljare i fackhandeln.

Inom landets största yrkesgrupp, som är undersköterskor, är hela 93 procent av de anställda kvinnor.

– Det finns en historisk förklaring till varför det ser ut så här. I Sverige har vi professionaliserat yrkesuppgifter inom bland annat barn- och äldreomsorgen som tidigare har varit obetalt hemarbete, utfört av kvinnor, säger Malin Wreder, utredare på arbetslivsenheten hos LO, och tidigare huvudsekreterare på Delegationen för jämställdhet i arbetslivet.

– I grunden är det positivt att den här sortens arbete är avlönat. Men konsekvensen av den sneda könsfördelningen är att många som arbetar inom dessa områden har knappa möjligheter att påverka sin arbetsvardag och arbetsmiljö.

Tidigare forskning visar att den könssegregerade arbetsmarknaden är en del av förklaringen till att kvinnor som grupp har sämre hälsa än män.

– Kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Risker för stressrelaterade sjukdomar är inte synliga som faror för fysiska arbetsplatsolyckor, till exempel på byggarbetsplatser. Det gör det svårare att förebygga dessa risker för kvinnor och män på kvinnodominerade arbetsplatser, säger Minke Wersäll, handläggare i ergonomi på Arbetsmiljöverket, och projektledare för myndighetens arbete för att förbättra kvinnors arbetsmiljö.

Det finns stora fördelar med att få till mer könsblandade arbetsplatser, menar Minke Wersäll.

– Forskningen visar att könsblandade arbetsplatser skapar mer flexibla organisationer. Det skapar bättre samarbete och en öppnare kommunikation, vilket ökar både effektivitet och kvalitet på arbetet.

Hur minskar man riskerna inom kvinnodominerade yrken?

– Det handlar mycket om att rikta blicken mot hur arbetet är organiserat, och hur man genom att organisera arbetet skapar förutsättningar på både individ- och ledarskapsnivå. Vi tror att det är viktigt att satsa på ett systematiskt arbetsmiljöarbete på kvinnodominerade arbetsplatser och ha ett genusperspektiv som bidrar till åtgärder som motverkar dagens situation, där kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Det behövs mer fokus på strukturella åtgärder i kvinnodominerade yrken.

Både undersköterskor och grundskolelärare är yrken med stora rekryteringsbehov.

För att kunna locka fler, såväl män som kvinnor, måste lön, arbetsvillkor och dynamiken på arbetsplatserna förbättras, menar Malin Wreder på LO.

– Det behövs insatser tidigt, exempelvis hos studievägledare, för att unga män ska få en annan bild av kvinnodominerade yrken. Det måste också göras ett mer aktivt jobb kring hur det är att vara i minoritet på arbetsplatser. Män på kvinnodominerade jobb kan ofta känna att de blir ifrågasatta av sin omgivning, säger hon.

Fakta. Här är Sveriges fem största yrkesgrupper

1. Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård 135 970 personer

2. Grundskollärare 94 494

3. Företagssäljare 91 176

4. Butikssäljare, fackhandel 89 325

5. Barnskötare 77 178

6. Vårdbiträden 76 879

7. Kontorsassistenter och sekreterare 76 285

8. Lager- och terminalpersonal 73 389

9. Förskollärare 71 374

10. Butikssäljare, dagligvaror 70 771

Källa: SCB

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.