Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Här är företagen som satsar på kortare arbetsdag

Att Sverige skulle införa sex timmars arbetsdag blev en världsnyhet i fjol. Problemet var att uppgifterna inte stämde. Arbetstid är däremot en mycket flitigt debatterad fråga. DN har besökt två arbetsplatser som valt att testa kortare dagar, bland annat för att öka medarbetarnas trivsel på jobbet.

Förespråkarna för sex timmars arbetsdag lovar ofta mycket, och säger att prislappen är försumbar. Kritikerna å andra sidan är lika övertygade om att det kostar mer än det smakar.

Trots att debatten är het är det hittills bara ett fåtal arbetsplatser som testat att korta arbetstiden.

Ett exempel är Svartedalens äldreboende i Göteborg, som förra året genomförde ett försök med sex timmars arbetsdag. 80 undersköterskor har sedan februari 2015 deltagit i försöket som följs upp av forskare. En effekt man hittills kunnat se är något lägre sjuktal bland de anställda och att det anordnats fler aktiviteter för de äldre.

Ett annat exempel är socialtjänsten i Sundsvall. De har nyligen infört sex timmars arbetsdag för att locka fler socialsekreterare till kommunen.

Överlag förlitar vi oss fortfarande på åttatimmarsdagen som infördes i Sverige 1919, även om veckan kortats sedan dess.

Om man däremot ska tro internationella medier ändrades detta rejält i fjol då delar av världspressen helt plötsligt började rapportera om att hela Sverige, till många svenskars förvåning, höll på att införa en sex timmars arbetsdag. Det finns lite olika teorier om vilket ursprung den falska nyheten hade, men några har riktat misstankarna mot en intervju gjord med Linus Feldt, vd för mobilspelsföretaget Filimundus, där han berättade om deras försök med sex timmars arbetsdag.

Filimundus försök inleddes hösten 2014, men när DN besöker kontoret i Gamla stan i Stockholm i oktober har de gått över till sju timmars arbetsdag. Inte för att man var missnöjd med sextimmarsdagarna, utan bara för att pröva ett mellanting.

– Det är inte omöjligt att vi går tillbaka till sex timmar. Men vi kommer inte gå tillbaka till åtta timmar, säger Linus Feldt.

Filimundus utvecklar framför allt mobilspel riktade till barn och jobbet är inte direkt fysiskt krävande. Men Linus Feldt säger att det ändå kan vara slitigt att försöka hålla sig fokuserad i åtta timmar och de märkte av flera positiva effekter av en kortare arbetsdag. Framför allt såg de att medarbetarna var gladare både när de gick från jobbet och när de kom på morgonen. När det kom till produktiviteten upplevde Linus Feldt att den i stort sett var oförändrad.

– Men det innebär inte att vi ökade produktiviteten, betonar han samtidigt.

Det är egentligen svårt att exakt mäta produktiviteten när det handlar om den typ av kreativt arbete som spelutveckling är. Men under experimentet jobbade de med uppdrag i ett projekt från ett större internationellt företag och hade då samma deadlines som andra företag i projektet. De upplevde inte att det blev svårare att hålla jämna steg med de andra. Särskilt när det kom till programmerarna på företaget märkte de att de kunde hålla sig fokuserade under dagen och därför gjorde färre misstag.

Ulrika Hjälmgården är en av programmerarna. Hon förklarar att man när man blir trött framåt slutet av dagen helt enkelt inte har samma förmåga att lösa problem och att skriva ”bra” kod.

– Alla programmerare kan nog känna igen sig i att man kan sitta en hel kväll eller eftermiddag och jaga något litet fel och så löser man det på fem minuter nästa morgon, säger hon.

Själv pendlar hon från Enköping varje dag så den två timmar kortare arbetstiden gjorde dagarna betydligt drägligare. Utan att tänka på det märkte hon att hon också kom i gång med att träna. Hon erkänner samtidigt att man självklart inte får lika mycket gjort på en sextimmarsdag som på en åttatimmars om man jobbar fokuserat alla de åtta timmarna.

– Men om man jobbar åttatimmarsdagar jämt har man inte så många sådana dagar.

Trots att personalen blev gladare av arbetstidsförkortningen har de inte märkt av att det blivit lättare att rekrytera ny personal. I spelbranschen slåss man om talangerna och enligt Linus Feldt verkar arbetstiden inte vara ett slagkraftigt argument för programmerare och grafiker som mer lockas av arbetsuppgifterna i sig. Han planerar dock att i framtiden testa att ge nyanställda möjligheten att själva välja om de vill jobba sex eller åtta timmar.

Filimundus laborerande med arbetstiden är precis som på flera andra omskrivna arbetsplatser fortfarande på experimentstadiet. Men det finns faktiskt en arbetsplats där man snart har tolv års erfarenhet av sex timmars arbetsdag.

Toyota-verkstaden i Mölndal i utkanten av Göteborg ser ut som en vanlig bilverkstad. Samtidigt får du leta länge om du ska hitta en annan verkstad där skiften är sex timmar långa.

När DN besöker den en höstruskig måndag håller mekanikern Martin Geborg att byta ut en vindruta. Han är 28 år gammal och måste vara en av få i Sverige som jobbat i ett decennium men aldrig hunnit få rutin på ett jobb med åtta timmars arbetsdag. Han har jobbat på Toyota sedan skoltiden och har därför lite svårt att jämföra med ”vanliga” arbetstider. Men han har ändå märkt att pendlingen blir bekvämare när man inte har samma arbetstider som andra.

– Det är aldrig trafik, säger han.

Alla på arbetsplatsen har inte haft ett riktigt lika lyxigt arbetsliv. Några bilplatser bort står Joakim Devos och går igenom en motor som sett bättre dagar. Han har erfarenhet av verkstadsarbete med längre arbetsdagar och tycker att det ger en kännbar effekt att gå ner i tid. Det blir enklare för honom att hinna med ärenden efter jobbet och han är ändå hemma innan de flesta lämnat arbetsplatsen. Dessa saker gör att han skulle ha svårt att ta jobb någon annan stans, även om lönen vore högre.

– De här två timmarna, det är fritid som du kan ha med ungarna och dina egna intressen. Ett par tusenlappar hit eller dit, det struntar jag i, säger Joakim Devos.

Själv känner han att han inte gör mindre om dagarna trots att han jobbar kortare pass. Han säger att det inte är omöjligt att han hinner med mer.

– Du orkar hålla ett högre tempo när du vet att det bara är sex timmar, du går inte runt och segar.

Att man behövde få mer gjort i verkstaden var en av anledningarna till att man sjösatte experimentet med sex timmars arbetsdag i december 2002, berättar vd:n Martin Banck.

–  Vi hade långa väntetider på våra verkstäder, vi hade missnöjda kunder och vi pressade personalen att arbeta över.

Man hade svårt att möta efterfrågan och det kunde vara över en månads väntetid för att få en service genomförd, och när det kom till plåtarbeten kunde väntetiden vara flera gånger längre.

– Det klassiska alla företag gör då är att bygga större och bygga ut, säger Martin Banck.

Men i stället för att investera i större lokaler och ny utrustning valde man att titta på hur man bättre kunde utnyttja det man redan hade och se om man kunde få personalen att bli mer effektiv. Till slut kom man fram till en lösning där man gick från åtta timmars arbetsdagar till dubbla skift om sex timmar på dagtid. På så sätt kunde de ha verkstaden öppen i tolv timmar.

Det innebar att man var tvungen att nyanställa och personalstyrkan mer eller mindre dubblades i samband med att skiftarbetet infördes. För att motivera den ökade personalkostnaden var de tvungna att också öka försäljningen. Men enligt Martin Banck kom snabbt fler kunder när tillgängligheten ökade och redan första året såg de en rejäl vinstökning. De såg inte heller någon nedgång i produktiviteten per arbetare vilket Martin Banck delvis spårar till att det fysiskt krävande jobbet gjorde att man inte orkade vara effektiv i åtta timmar men också till att de tagit bort alla raster förutom lunchen.

– Det är inte så mycket stopp och start, säger Martin Banck och betonar att de presterar mer på sex timmar i dag än vad de tidigare gjorde på åtta timmar.

Det råder brist på mekaniker i Sverige, men Martin Banck säger att de inte har några större problem med att hitta personal. En delförklaring till det är dock att de inte heller letar.

– För de vi har, de stannar, säger han och berättar de som har slutat oftast gjort det för att de inte vill jobba som mekaniker längre.

Alla är dock inte lika övertygade om att en sex timmars arbetsdag bara är guld och gröna skogar. Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt Näringsliv, säger att de tycker det är problematiskt att man tar enskilda lyckade exempel och generaliserar utifrån dem. Att det fungerar på vissa arbetsplatser betyder inte att det skulle fungera på alla och han pekar också på att de experiment och försök som gjorts har varit på just sådana arbetsplatser där man trott att det funnits goda förutsättningar.

–  Man har infört det för att man har trott det skulle vara bra på just den arbetsplatsen, säger Jonas Frycklund.

Svenskt Näringsliv har inget emot att enskilda företag väljer att lägga om arbetstiden om det passar för dem, men organisationen ställer sig mot en ny arbetstidsreglering genom lagstiftning. Frycklund anser också att det inte finns tillräckligt med forskning på området, men han pekar på de internationella exemplen på försök med kortad arbetstid. Frankrike införde en 35-timmarsvecka år 2000 men den franska ekonomin är haltande och kritiker hävdar att den kortare arbetsveckan inte uppfyllde sitt syfte att få fler i arbete. Även i Tyskland har man kortat arbetstiden, men när till exempel bilindustrin krisade förhandlades kollektivavtalen om och arbetstiden förlängdes igen.

Problemet är, enligt Jonas Frycklund, att även om vissa arbetsplatser kan se en produktivitetsökning innebär en förkortad arbetstid generellt att produktiviteten i samhället går ner och det blir en nettoförlust för den ekonomiska aktiviteten.

Martin Banck på Toyota har förståelse för att en kortare arbetstid kanske inte passar under alla omständigheter. Det är också bara i verkstaden som man arbetar sex timmar. De som jobbar med försäljning och administration har fortfarande vanliga arbetstider. Martin Banck säger att han inte är främmande för att försöka med kortare arbetstid även för den andra personalen, men just nu finns inga planer på det.

Martin Banck, som ser få nackdelar med kortare arbetsdagar, har svårt att förstå varför inte fler arbetsgivare testar. Han tror att det framför allt handlar om att man både som företagare och anställd helt enkelt är ganska konservativ.

– Man håller sig till boxen, säger han.

Bakgrund. Arbetstidens historia i Sverige

1700-talet

Få regler om arbetstid fanns men i tjänstehjonsstadgarna från 1723 och 1739 angavs det att arbetstiden varade mellan klockan fyra på morgonen till nio på kvällen.

1739

I 1739 års stadga infördes en regel om veckoledighet på söndagar.

1800-talet

Under 1800-talet rådde avtalsfrihet när det gällde arbetstiden, vilket i praktiken innebar synnerligen långa arbetstider.

1919

Sverige får sin första arbetstidslag och åttatimmarsdagen införs med en normal arbetsvecka på 48 timmar. Lagen var i huvudsak begränsad till industrin.

1958–1969

Veckoarbetstiden sänks i omgångar till 42,5 timmar. Den nu gällande arbetstidslagen omfattar i stort sett alla arbetstagare men för vissa yrkesgrupper gäller speciallagar.

1970

En ny lag sänker arbetstiden i två etapper till 40 timmar.

Källa: Nationalencyklopedin

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.