Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Jobb & Karriär

Hon vill bli en förebild för sina elever

Foto: Daniel Nilsson

Behovet av lärare inom svenska som andraspråk ökar kraftigt. Samtidigt är en majoritet av de som undervisar i ämnet obehöriga. ”Det blir en utmaning att spränga fördomar om ämnet, men det ska bara bli kul faktiskt”, säger Erica Lövstedt.

Det är en sömnig måndagsförmiddag på kaféet intill högskolebyggnaden Orkanen på Malmö högskola. Utanför fönstret är himlen lika grå som trottoaren. Vid ett av borden sitter Erica Lövstedt, en av de 25 studenter som just nu utbildar sig till lärare i svenska som andraspråk i Malmö.

Hon studerar till gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk på Lunds universitet, men utbildningen i svenska som andraspråk har slagits ihop med Malmö högskolas. Intresset från studenterna i Lund räckte helt enkelt inte till för att starta kursen där.

– Folk är ofta negativa till mitt val av yrke och kan säga saker som ”ja, någon ska ju göra det också”. Men det är så jäkla roligt att undervisa, säger Erica Lövstedt.

Att hon skulle bli lärare var inte alltid självklart. Hon upplevde inte att det var ett kall. Men intresset för språk har alltid funnits där och särskilt starkt var det efter en period då hon hade varit ute och rest.

– Jag var 23 år och bodde hos en kompis som sa att jag måste skaffa ett yrke, och det var faktiskt hon som sökte utbildningen åt mig. Redan efter första terminen kände jag att ”wow, det är det här jag ska göra”. Kombinationen av att göra det jag är intresserad av och samtidigt få möjligheten att kunna påverka och bli en förebild avgjorde, säger Erica Lövstedt.

Foto: Daniel NilssonBehovet av lärare i ämnet svenska som andraspråk ökar hela tiden, särskilt nu när det finns så många nyanlända, och Erica Lövstedt känner därför att hon går en trygg yrkesframtid till mötes när hon om två år är färdig med sin femåriga utbildning.

– Jag vet att jag kommer få jobb och tror att det kommer vara ett svårt val att välja vilken av alla skolor jag vill vara på. Det är roligt att vara eftertraktad på arbetsmarknaden och jag känner att min kompetens verkligen behövs.

Faktum är att hon redan har fått chansen att arbeta extra som lärare och dessutom blivit erbjuden flera jobb.

– När jag läste första terminen i svenska som andraspråk fick jag tre jobberbjudanden, trots att jag bara studerar.

Den allra vanligaste frågan Erica brukar möta när hon berättar om sitt yrkesval är om det inte är exakt samma sak att undervisa i svenska som andraspråk som att undervisa i svenska.

– Eleverna blir så begränsande när de inte kan språket, de sitter inne på en massa kunskap och erfarenheter som man inte kan formulera på rätt sätt och det är frustrerande. Det är därför den här kompetensen om hur man rent pedagogisk lär ut ett andraspråk behövs.

En viktig utmaning tror Erica ligger i att ändra attityden gentemot personer som kommer in i den svenska skolan och på arbetsmarknaden med ett annat modersmål.

– Jag vill att vi ska se de flerspråkiga personerna som en tillgång. De själva känner nog ofta att det är något negativt, för att de inte är ”ikapp”, men det är så bra att ha flera språk. Det är något positivt.

På Ericas utbildning lyfter man ofta tanken om en utbildning för alla och att alla elever, oavsett var man kommer ifrån, ska ha en chans i skolan.

Jag vill kunna visa upp ett smörgåsbord av allt som går att göra i världen för mina elever.

– Jag vill kunna visa upp ett smörgåsbord av allt som går att göra i världen för mina elever. Visa dem nya vägar som de kanske inte har tänkt att de kan gå. Bli en inspirationskälla, helt enkelt.

En annan utmaning tror Erica ligger i skolornas och kollegernas attityd mot ämnet.

– Jag har tyvärr en känsla av att jag kommer behöva motivera ämnets viktighet, att det inte handlar om stödundervisning utan ett ämne som verkligen behövs. Men det tycker jag bara ska bli kul faktiskt! Upp till kamp, säger Erica Lövstedt.

Foto i text: Daniel Nilsson

Fakta. Fem frågor om ämneslärarprogrammet

1. Vilka slags jobb kan man få efter utbildningen?

Lärare på högstadie- och gymnasienivå i de ämnen man valt.

2. Vilken behörighet krävs?

Grundläggande behörighet + engelska B, samhällskunskap A eller engelska 6, samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 6c/A6c).

3. Hur lång är utbildningen?

300 hp eller fem års heltidsstudier.

4. Vad är genomsnittslönen?

Den genomsnittliga lärarlönen ligger på ungefär 31 850 kronor. (2014).

5. Hur ser arbetsmarknaden ut?

Generellt mycket goda arbetsutsikter. Varierar något beroende på ämnen.

Källa: scb.se, Skolverket, Nationellt centrum för svenska som andraspråk, lu.se