Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Jobb & Karriär

Jämställdheten ökar – men det går långsamt

Arbetstillfällena i kvinno­dominerade yrken väntas öka i framtiden. Framför allt gäller det jobb inom den offentliga sektorn. Men i många yrken ökar jämställdheten.

En snabb titt på SCB:s statistik bekräftar de flesta fördomar man kan ha om det svenska yrkeslivet. Inom vården och omsorgen är kvinno­dominansen överväldigande, medan yrken som betongarbetare och gruvarbetare domineras helt av män.

Men statistiken visar samtidigt att det i en rad yrken sker en gradvis utveckling mot ökad jämställdhet. Till exempel är betydligt fler kvinnor verksamhetschefer inom vård och omsorg eller offentlig förvaltning jämfört med för tio år sedan. Även inom läkarkåren har antalet kvinnor stadigt vuxit och läkare är i dag ett av de mest jämställda yrken vi har. Även gruppen kockar och kokerskor är i stort sett jämställd – men där har utvecklingen gått åt andra hållet: fler män, färre kvinnor.

När det gäller framtidens jobb ser det ljust ut för de kvinnodominerade yrkena. Sveriges Kommuner och landsting, SKL, bedömer att det behövs 225 000 nya medarbetare till vården och omsorgen den närmaste tioårsperioden. Det förklaras dels av stora pensionsavgångar, dels av en åldrande befolkning med ökade vårdbehov.

Enligt SKL är utsikterna att få jobb goda för yrkesgrupper som exempelvis läkare, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och vård­administratörer. Störst är behovet av undersköterskor i äldreomsorgen. Den bilden bekräftas av Arbetsförmedlingen.

– Vi ser att jobben växer inom både privata och offentliga tjänster. Inom de offentliga tjänsterna är kvinnorna i majoritet, medan fördelningen är mer jämlik inom de privata tjänsterna, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

– Samtidigt är inte bilden entydig. Om vi tittar på utvecklingen inom vård och omsorg så gynnar den kvinnorna. Men vi har också en utveckling inom bygg och industri som gynnar männen. Det finns alltså plus för bägge könen, fortsätter han.

En annan sak som verkar tämligen säker är att kvinnor kommer att lägga männen långt bakom sig när det gäller högre utbildning. När Statistiska Centralbyrån, SCB, för några år sedan undersökte hur män och kvinnor kommer att utbilda sig framöver, visade prognosen att 51 procent av kvinnorna kommer att ha en eftergymnasial utbildning år 2030. Motsvarande siffra för männen beräknas vara 36 procent.

För 25 år sedan var det betydligt mer jämställt. Då hade 22 procent av kvinnorna och 20 procent av männen en eftergymnasial utbildning.

Den utvecklingen leder till att kvinnor gör inbrytningar på traditionellt manligt dominerade utbildningar. Enligt SCB:s beräkningar kommer inte männen i samma utsträckning att bryta sig in på de traditionella kvinnoutbildningarna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.