Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Jobb & Karriär

Jobben som försvann bäddade för nya jobb

Under senaste decennierna har miljoner jobb försvunnit i Sverige. Ytterligare miljoner jobb väntas bli ersatta av robotar. Samtidigt visar studier på att antalet jobb inte minskar. I stället omvandlas gamla yrken och varje år tillkommer en mängd nya yrkestitlar.

Sedan 1800-talet har mekanisering avlösts av industrialisering, automatisering och senare digitalisering och nu väntas miljoner jobb ersättas av robotar.

Enligt Svenskt Näringsliv tappade Sverige cirka 600.000-700.000 jobb i början av 90-talet. Ytterligare en halv miljon jobb försvann mellan 2008 och 2015. Svenskt Näringsliv antar vidare att ytterligare en halv miljon jobb försvinner 2016-2020.

En rapport från Stiftelsen för strategisk forskning, SFS, från i år hävdar att 2,5 miljoner jobb, drygt hälften av Sveriges nuvarande sysselsättning, kan ersättas av robotar inom en 20-årsperiod. Det handlar bland annat om yrkesgrupper inom transport, ekonomisk redovisning, handläggare och banksektorn.

Lägger man ihop alla jobb som försvunnit och hotas av robotisering ser framtiden på svensk arbetsmarknad nattsvart ut, men även om många arbetstillfällen försvinner så brukar det också tillkomma lika många eller fler.

– Det går inte att se ekonomin som ett slutet kärl. Det finns inget absolut antal jobb, säger Karim Jebari, forskare i filosofi på Institutet för framtidsstudier i Stockholm.

– Se på jordbruket som förr sysselsatte 90 procent av arbetskraften. De jobben försvann men en starkare ekonomi skapade andra jobb. Det är därför svårt att säga att vare sig robotar eller invandrare kommer att ta jobben. Ekonomin är dynamisk och utvecklas, säger Karim Jebari.

Ann Bergman, arbetslivsforskare i Karlstad, menar att det uppstår andra yrken i takt med att andra försvinner.

– Gamla yrkesbeteckningar får nya förutsättningar och tillförs nya arbetsuppgifter. Andra jobb som växeltelefonister, som förr förmedlade alla telefonsamtal, har helt försvunnit men däremot har yrken som klotterborttagare, personlig tränare och jobbcoatch tillkommit, säger hon.

Flera nyligen publicerade studier menar att rädslan för den kommande robotiseringen saknar grund. Forskarna Georg Graetz och Guy Michael från Uppsala universitet och London School of Economics visar i en nyligen publicerad och internationellt uppmärksammad rapport, ”Robots at Work”, att robotiseringen medför högre löner och ekonomisk tillväxt som i sin tur genererar lika många jobb som tidigare. Graetz och Michael menar snarare att robotiseringen liknar den effekt som järnvägen och motorvägsbyggena hade på ekonomin.

– Hittills har människans flexibilitet visat att den kan anpassa sig till ständiga förändringar på arbetsmarknaden, men vi ser också tecken på att utslagning ökar. Det finns en risk att inte alla kommer att nå upp till de krav som framtidens arbetsmarknad ställer på arbetskraften, säger Karim Jabari.

– Samtidigt vet vi också att även om många jobb kan ersättas av en robot så finns det också en betalningsvilja för att träffa en människa. Även om en robot kan blanda drinkar bättre och billigare än en bartender så är det inte samma sak att få sin gin och tonic blandad av en maskin.

Jobb som försvunnit och uppstått

Jobb som försvunnit

För två hundra år sedan var trätjära en av Sveriges största exportvaror. Tusentals smålänningar och norrlänningar tillverkade tjära från kådrik stubbved. Cirka 10 miljoner liter så kallad Stockholmstjära skeppades varje år ut från huvudstadens hamn. Inga av dessa jobb finns kvar.

Jordbruket som förr sysselsatte 90 procent av svenska folket sysselsätter i dag bara cirka 1,5 procent. Typiska jobb från den tiden är drängar, pigor, daglönare, sörkörare (bönder från Norrland som körde varor söderut) och vandringsrättare (i dag jordbruksinspektörer.

Exempel på andra yrkesgrupper som försvunnit: roddarmadam - kvinnor som skötte färjetrafik, sumprunkare som syresatte vattnet i fisksumpar, kittelflickare som lagade kopparbunkar, korgflätare, hissflickor, gårdfarihandlare, kolportörer som sålde tidningar på gatan, flourtanten, springpojken och tusentals mackbiträden som en gång hade till uppgift att tanka fordon.

Heta nya yrkesgrupper 2015

Kravanalytiker, apputvecklare och akupressör är tre av de drygt 70 nya yrkesbenämningar som dykt upp i Arbetsförmedlingens register de senaste fem åren. Och på Folkuniversitetet kan man numera utbilda sig till eventkoordinator och visual merchandiser.

Andra nya jobb är ”Data-artist” - en expert på att hitta och visualisera fakta, software agent - en kombinaton av en ”human” och en digital resurs och Digital lobbying strategist – som påverkar genom digitala kanaler och sociala medier.

10 jobb som försvunnit och 10 som tillkommigt.

1. Tjärtillverkare – yrket var vanligt för 200 år sedan och trätjäran gjordes av kodrik stubbved.

2. Piga och dräng – arbetade inom jordbruk.

3. Roddarmadam - kvinnor som skötte färjetrafik.

4. Sumprunkare – syresatte vattnet i fisksumpar.

5. Kittelflickare – lagade kopparbunkar.

6. Korgflätare – hantverkare.

7. Hisspojke – tryckte på knappen i hissar.

8. Mackbiträde – hade till uppgift att tanka fordon.

Nya jobb:

1. Kravanalytiker – har kontakt med uppdragsgivare och IT-avdelningar, ställer frågor, analyserar och kartlägger behov.

2. apputvecklare – utvecklar mobila applikationer.

3. Akupressör – trycker, vanligtvis med fingrarna, på olika punkter på kroppen för att uppnå medicinska effekter såsom smärtlindring.

4. Eventkoordinator – organiserar stora tillställningar åt företag.

5. Visual merchandiser – någon som stylar butiker.

6. Data-artist – expert på att visualisera fakta.

7. Software agent – en kombination av en "human" och digital resurs.

8. Digital lobbying strategist – påverkar genom sociala medier.

Jobb som försvunnit och uppstått

Jobb som försvunnit

För två hundra år sedan var trätjära en av Sveriges största exportvaror. Tusentals smålänningar och norrlänningar tillverkade tjära från kådrik stubbved. Cirka 10 miljoner liter så kallad Stockholmstjära skeppades varje år ut från huvudstadens hamn. Inga av dessa jobb finns kvar.

Jordbruket som förr sysselsatte 90 procent av svenska folket sysselsätter i dag bara cirka 1,5 procent. Typiska jobb från den tiden är drängar, pigor, daglönare, sörkörare (bönder från Norrland som körde varor söderut) och vandringsrättare (i dag jordbruksinspektörer.

Exempel på andra yrkesgrupper som försvunnit: roddarmadam - kvinnor som skötte färjetrafik, sumprunkare som syresatte vattnet i fisksumpar, kittelflickare som lagade kopparbunkar, korgflätare, hissflickor, gårdfarihandlare, kolportörer som sålde tidningar på gatan, flourtanten, springpojken och tusentals mackbiträden som en gång hade till uppgift att tanka fordon.

Heta nya yrkesgrupper 2015

Kravanalytiker, apputvecklare och akupressör är tre av de drygt 70 nya yrkesbenämningar som dykt upp i Arbetsförmedlingens register de senaste fem åren. Och på Folkuniversitetet kan man numera utbilda sig till eventkoordinator och visual merchandiser.

Andra nya jobb är ”Data-artist” - en expert på att hitta och visualisera fakta, software agent - en kombinaton av en ”human” och en digital resurs och Digital lobbying strategist – som påverkar genom digitala kanaler och sociala medier.

10 jobb som försvunnit och 10 som tillkommigt.

1. Tjärtillverkare – yrket var vanligt för 200 år sedan och trätjäran gjordes av kodrik stubbved.

2. Piga och dräng – arbetade inom jordbruk.

3. Roddarmadam - kvinnor som skötte färjetrafik.

4. Sumprunkare – syresatte vattnet i fisksumpar.

5. Kittelflickare – lagade kopparbunkar.

6. Korgflätare – hantverkare.

7. Hisspojke – tryckte på knappen i hissar.

8. Mackbiträde – hade till uppgift att tanka fordon.

Nya jobb:

1. Kravanalytiker – har kontakt med uppdragsgivare och IT-avdelningar, ställer frågor, analyserar och kartlägger behov.

2. apputvecklare – utvecklar mobila applikationer.

3. Akupressör – trycker, vanligtvis med fingrarna, på olika punkter på kroppen för att uppnå medicinska effekter såsom smärtlindring.

4. Eventkoordinator – organiserar stora tillställningar åt företag.

5. Visual merchandiser – någon som stylar butiker.

6. Data-artist – expert på att visualisera fakta.

7. Software agent – en kombination av en "human" och digital resurs.

8. Digital lobbying strategist – påverkar genom sociala medier.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.