Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Kontorets utformning påverkar hur du mår

Kreativitet är viktigt för att hjärnan ska fungera. I "Studion" visar Pia Stider upp färgglada kuddar och möbler som uppmuntrar rörelse.
Kreativitet är viktigt för att hjärnan ska fungera. I "Studion" visar Pia Stider upp färgglada kuddar och möbler som uppmuntrar rörelse. Foto: Jonas Eng

Både hjärnan och kroppen behöver stimulans för att de anställda ska må bra. Här är forskarens råd om hur kontoret ska utformas på bästa sätt.

Omgivningen är behagligt blå och ett enormt parasoll täcker en sittgrupp som omges av gröna växter. Fågelburar vajar från ovan. Någonstans står en hammock med vita dynor.

Foto: – Här i ”Trädgården” har vi inspirerats av mindfulness och återhämtning för att skapa en bra miljö för fokuserat arbete, säger Försäkringskassans HR-strateg Pia Stider.

Myndigheten flyttade in i lokalerna vid Telefonplan, strax söder om Stockholm, för två år sedan. Kontoret är aktivitetsbaserat, vilket innebär att de anställda arbetar i olika zoner som anpassas efter arbetsuppgiften.

Konceptet blir vanligare på svenska arbetsplatser. Ofta blandas det felaktigt ihop med andra typer av öppna kontorslandskap. I aktivitetsbaserade kontor finns exempelvis avskilda tysta zoner, gemensamma ytor, projektytor och konferensrum med tanken att den anställda ska välja den plats som passar det arbete som ska utföras. Kaffeautomater placeras strategiskt för att underlätta möten.

Förändringen krävde stora insatser på många plan, inte minst med att få med personalen på tåget. Till en början mötte det nya kontoret motstånd från anställda som insåg att de inte längre skulle ha en egen plats. För att skapa en öppen dialog infördes ett klotterplank som placerades tillgängligt vid matsalen, där frågor kunde ställas öppet. Representanter från de olika avdelningarna utsågs som företrädare och utbildningar hölls, bland annat inom nya digitala lösningar i hur de anställda ska hantera ett mer gränslöst arbetsliv.

Foto: Foto: Jonas Eng

Andreas Johannisson jobbar som verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Han vill inte gå tillbaka till en traditionell lösning. Foto: Jonas Eng

Foto: Jonas Eng

Gustav Burman och Cecilia Oldertz har möte i den delen av kontoret som kallas Vardagsrummet. Den tydliga 50-talsprägeln finns kvar sedan Ericsson huserade i samma lokaler. Foto: Jonas Eng

Foto: Foto: PrivatÖppet kontorslandskap, aktivitetsbaserat, eget rum eller kombikontor – vilken typ av lösning som fungerar bäst beror på organisationens verksamhetsområde, enligt Aram Seddigh, förändringskonsult på Weoffice och tidigare kontor– och arbetsmiljöforskare vid Stockholms universitet.

– Det viktiga är att konstruera en miljö där människor kan verka på ett bra sätt. Det gäller att tänka på vilka ytor som behövs, hur organisationen behöver förändras och vilka it-satsningar som måste göras, säger Aram Seddigh.

Stressnivåer kopplade till arbetsmiljö är ett ofta diskuterat ämne. Försäkringskassans beslut grundade sig i ett flertal föreläsningar.

– Vi tog del av den senaste forskningen kring kontorsmiljöer och kring hur hjärnan fungerar och då var den här lösningen det mest hälsosamma alternativet. Eftersom vi jobbar med sjukfrånvaro blev hälsan en extra viktig faktor, säger Pia Stider.

Aram Seddigh säger att det finns forskning baserad på självrapportering som tyder på att en viss typ av stress, sjukfrånvaro och distraktion ökar i öppna kontorslandskap i jämförelse med egna rum.

– Ett problem vi ofta ser är att många inte utnyttjar de möjligheter som kontoret ger till avskildhet. Många behåller till exempel dörrar öppna eller utnyttjar inte de digitala kanalerna, säger han.

Utöver zoner har Försäkringskassan lagt mycket vikt vid att försöka bygga bort stillasittande. Höga bord, löpband och tillgång till gym är exempel på detta.

I framtiden tror Aram Seddigh att flexibiliteten i arbetet kommer att öka och att det blir viktigt att ta hänsyn till hur arbetslivet allt mer anpassas efter hur gränserna mellan jobb och arbetsliv suddas ut.

– Det är många som arbetar 8-17 men som ändå svarar på mejl på kvällarna. När arbete och person allt mer går ihop blir det viktigt att kunna hantera det på ett bra sätt, säger han.

Foton i text: Johan Eng och Privat

Saker som ökar ­trivseln på kontoret

Fokustid: Målinriktat, fokuserat arbete stärker kopplingarna mellan arbetande hjärnceller.

Lektid: När vi tillåter oss att vara kreativa och lekfulla skapas nya kopplingar i hjärnan.

Relationstid: När vi umgås med andra eller när vi tar oss tid att uppskatta världen runtomkring bidrar vi till hjärnans välbefinnande.

Fysisk aktivitet: ­Rörelse främjar hjärnan på många sätt.

Inre reflektion: När vi ägnar oss åt att stärka medvetandet skapas tillväxt i vissa fibrer i hjärnan.

Avslappningstid: När vi kopplar av hjälper vi till med hjärnans återhämtning.

Sovtid: Inlärnings­möjligheterna förbättras när hjärnan får vila.

Källa: Studien "The healthy mind platter" av doktor Dan Siegel, Mindsight institute

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.