Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Kvinnorna som har erfarenhet men inga betyg

En människa kan ha erfarenheter från mer än ett halvt liv, utan några papper på kunskaperna. I Norrköping försöker Arbetsförmedlingen lyfta fram de mjuka färdigheterna hos nyanlända lågutbildade kvinnor. Nu ska de ha jobb.

Det är en av de första dagarna på året då våren känns i luften. Spårvagnarna skramlar fram på Norrköpings stadsgator och det är gott om människor ute trots att lunchen är över. På stadsbiblioteket, byggt i betong på 70-talet, samlas 14 kvinnor för att besöka det svenska arbetslivet. De flesta av dem kommer från Syrien, från Damaskus, Aleppo och Homs.

– Titta, säger Nagma Sadulden och visar mig bilder i sin mobiltelefon på en stad omgiven av grön växtlighet. Se hur min vackra stad Homs såg ut tidigare. Och se nu, säger hon och visar sönderbombade husruiner. Hennes ögon tåras, men hon torkar snabbt bort dem och höjer blicken för att lyssna på Jennie Åström från Arbetsförmedlingen.

– Jag har fått in ett jobb här, säger Jennie Åström och tolken Huda Youssef översätter. Det är som orderplockare på ett lager och det är timanställning.

Alla lyssnar uppmärksamt och hon fortsätter att läsa från sin lapp:

– Man ska kunna lite svenska.

Och med de orden tappar hon intresset från majoriteten av gruppen som inte anser sig vara svensktalande ännu. Jennie Åström fortsätter med att berätta om att de nu ska åka på studiebesök på en montessoriskola.

– Är alla med?

Kvinnorna kommer i rörelse. Några av dem är pigga trettioåringar, medan andra är medelålders, märkta av livet och haltar lite på väg till spårvagnen.

Även om de inte har varit ute i arbetslivet har deras liv bestått av mycket arbete. Nu gäller det att försöka få både kvinnorna själva och arbetsgivarna att se hur deras kompetenser kan komma till användning på svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen pratar om ”soft skills”, mjuka kompetenser.

Arbetsförmedlingen i Östergötland och Södermanland har sedan ett drygt år i projektet Mirjam koncentrerat sig på nyanlända, lågutbildade kvinnor. Alla rapporter visar nämligen samma sak: Bland dem är arbetslösheten som allra störst.

Forskaren Jennie K Larsson visade i sin avhandling ”Integrationen och arbetets marknad” (Atlas 2015) hur effektiva arbetsförmedlare i sin iver att nå resultat ägnar sig mer åt de som är lättast att få i arbete. Och det är oftast männen eftersom de har arbetslivserfarenhet. Högutbildade kvinnor och män kommer också lättare i jobb. Men hur ska en medelålders kvinna som varit hemmafru i Syrien hela sitt liv hitta ett arbete på den svenska arbetsmarknaden?

När regeringskansliet vid årsskiftet insåg att 30 procent av de som var nyanlända och arbetslösa oftast var lågutbildade kvinnor beslöt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att ge arbetsförmedlingen uppdraget att redovisa en handlingsplan. I Östergötland och Södermanland kan vanliga arbetsförmedlare i stället skicka de lågutbildade kvinnorna till Mirjamprojektet.

– Vi börjar faktiskt med att prata om vilka hinder de har för att få jobb. Det kan låta konstigt, men när vi väl har ringat in hindren så kan vi prata om hur man ska ta sig över dem, berättar Jennie Åström.

Så börjar arbetet med att ta reda på vad kvinnorna kan.

– Många har oftast arbetat utan att de har några papper på det. De kanske har vana av catering och att servera hundratals gäster, de har kanske hjälpt till varje dag i en släktings restaurang eller så är de vana att vårda äldre. Någon kanske var den som alla gick till för att få håret fixat. Andra har arbetat med barn, fortsätter Maria Edberg som leder hela projektet.

Varje vecka åker de på flera studiebesök på arbetsplatser inom yrken där det råder brist på arbetskraft eller brist på kvinnlig arbetskraft.

Najah Manja har varit i Sverige i två år. Hon är 54 år, har en dotter på 13 år och en man som är pensionär. När hon var ung och gick i gymnasiet drömde hon om att bli lärare. Men så gifte hon sig och blev hemmafru i Homs. Det märks på henne att dagens studiebesök på skolan är viktigt. Hon håller en låg, men bestämd profil. När eftermiddagssolen gör några av gruppmedlemmarna dåsiga i lärarrummet på Norrköpings montessoriskola, antecknar Najah Manja intensivt allt som sägs. Så frågar hon:

– Hur kan jag få jobb här? Jag har alltid tagit hand om andra barn och hjälpt till med läxor.

Skolans rektor Karin Jansson Bredin är både varm och välkomnande, men det måste ju sägas att det finns krav:

– För att bli lärare måste du gå en lärarutbildning på högskolan. Ibland kan vi anställa lärarvikarier utan lärarexamen, men vi vill helst ha utbildad personal.

Jo, det hade nog Najah Manja redan insett. Men behöver de inte assistenter?

– Ja, vi tar in servicetrainées. De börjar med att praktisera och tycker vi att det fungerar bra med barn och kolleger så får de fortsätta.

På rundvandringen i skolan stannar hela gruppen framför en soffa. Ovanför den hänger foton på skolans personal. En av kvinnorna lägger sig att vila i soffan. Men de andra studerar personalfotona och blir entusiastiska. För där finns de som har arabiska namn.

Det finns hopp.

Fakta. Projekt Mirjam för lågutbildade kvinnor

Projektet Mirjam startade för ett år sedan av Arbetsförmedlingen i Östergötland och finns nu också i Södermanland.

Målet är förstås helst att kvinnorna ska komma i jobb, men också att de ska hitta sina dolda kompetenser och göra en egen, individuell plan för hur de ska hitta ett jobb som passar.

Under tio veckor får de grupphandledning och åker på studiebesök på arbetsplatser inom bristyrken och yrken där det råder brist på kvinnor. Träffarna kombineras med Svenska för invandrare, SFI. En handfull har fått arbete – på lager, på restauranger, i affärer och som städare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.