Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Lång väg kvar att gå innan 5g-näten blir verklighet

Den femte generationens mobilnät var det stora ämnet på årets upplaga av jättemässan Mobile World Congress i Barcelona. Men mycket återstår innan de är verklighet.

Löftet som framtida 5g-nät lägger fram är svindlande. Enorma överföringshastigheter, extremt låg fördröjning och jättelika mängder maskiner som kan kopplas upp på ett litet område.

Vart och ett av dessa argument spelar stor roll. Högre hastigheter kan tyckas uppenbart, men det är faktiskt inte så enkelt när redan dagens 4g-nät klarar att strömma högupplöst video utan problem.

Snarare handlar det om sådant som vi inte ens använder i dag – exempelvis kommer jättelika datamängder att behöva skickas om vi börjar liveströmma virtuell verklighet över mobilnäten.

De låga fördröjningarna, eller låga svarstider som det kallas, handlar inte om stora datamängder, utan om hur kort fördröjningen för en enskild signal kan göras. Vi talar om millisekunder, men i vissa fall spelar det stor roll.

Tänk exempelvis att din bil åtminstone delvis styr sig själv med hjälp av data om trafikläget som den plockar från 5g-näten. Eller en medicinsk operation utförd av fjärrstyrda robotarmar. Då kan svarstiden vara skillnaden mellan framgång och katastrof.

Och så möjligheten att koppla upp allt mer på en liten yta – det är vad man i praktiken talar om när man slänger sig med begrepp som internet of things, eller sakernas internet på svenska.

Tanken att varje tänkbar maskin – från kaffeapparater till glödlampor och industrisystem – ska vara ständigt uppkopplade betyder kanske mer för framtida nät än något annat.

När man talar med företag som Ericsson är det här de lägger krutet, inte på hur blixtsnabbt internet man kommer att få i mobilen i framtiden.

Det är lätt att se sakernas internet som en fluga med uppkopplade kylskåp och annat trams. Och visst, mycket som dyker upp på marknaden nu är långsökt och rätt onödigt.

Men den största och mest betydelsefulla utvecklingen kommer att ske på sätt som vanliga konsumenter aldrig ser, i form av sensorer placerade överallt. De kan rapportera hur full varje soptunna är för att optimera tömningsrutter, de kan sitta i bilvägar och analysera trafiken och de kan byggas in i varje logistiksystem och göra dem mer effektiva.

Så det vore ett misstag att avfärda 5g som bara överdriven hajp, även om tekniksajten The Verge i veckan hade en poäng när den beskrev uppmärksamheten som sektartad.

Uppståndelsen kan ge sken av att 5g finns runt hörnet, men det vore helt fel slutsats. Det kommer dröja flera år innan det är verklighet. Faktum är att ingen ens vet exakt vad 5g är – en viktig del av det återstående arbetet är att spika standarden, vilket väntas ta ett par år.

Visserligen kan delar färdigställas tidigare och det är vanligt att börja tester innan varje detalj är spikad, men det är ändå en rimlig gissning att vi är en bra bit in på 2020-talet när kommersiella 5g-mobiler säljs till allmänheten.

När 4g blev verklighet låg Sverige i frontlinjen med världens första nät i skarp drift. Mycket litet talar för att samma sak kommer att ske med 5g. Men en del händer. I veckan presenterade digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) tillsammans med sina nordiska kollegor en handlingsplan. Bland annat ska frekvenser tilldelas så ordentliga tester kan dra i gång.

Post- och telestyrelsen vill släppa vissa frekvenser redan i år för att få i gång de första testerna och från år 2020 göra dem permanent avsatta för 5g-trafik.

Det rör på sig, men det är lång väg kvar.

Fakta. Mycket kvar i 4g

Eftersom 5g ännu inte ens är definierad som en standard fortsätter utvecklingen inom 4g.

Egentligen är 4g ett samlingsnamn för en rad tekniker: LTE och utbyggnader som LTE Advanced och LTE Advanced Pro.

Dessutom görs andra uppgraderingar av mobilnäten som höjer hastigheten utan att ta steget till 5g.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.