Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Lunchlådan visar kollegerna att du har koll

Anna Andersson, 15 år, Haninge, studerar: ”Skolmaten är inte så bra, särskilt inte när man är vegetarian som jag är. Det är svårt att få i sig tillräckligt med proteiner. Det händer ofta att jag går till mataffären och handlar en sallad i stället.”Vilma Moks, 14 år, Kungsholmen, studerar: ” Efter att jag var på ett hemkunskapsläger där jag fick lära mig om mat och miljö tar jag nästan alltid vegetariskt i skolan. Men eftersom att skolmaten inte alltid är så bra, brukar jag ofta gå till affären och köpa en sallad i stället.
Anna Andersson, 15 år, Haninge, studerar: ”Skolmaten är inte så bra, särskilt inte när man är vegetarian som jag är. Det är svårt att få i sig tillräckligt med proteiner. Det händer ofta att jag går till mataffären och handlar en sallad i stället.”Vilma Moks, 14 år, Kungsholmen, studerar: ” Efter att jag var på ett hemkunskapsläger där jag fick lära mig om mat och miljö tar jag nästan alltid vegetariskt i skolan. Men eftersom att skolmaten inte alltid är så bra, brukar jag ofta gå till affären och köpa en sallad i stället. Foto: Thomas Karlsson

För tio år sedan var det pasta som gällde, för två år sedan var det thai. I dag är det inte vad du har för mat i lunchlådan som spelar roll, utan vilken status den ger.

– Det handlar till stor del om positionering. Det du har på din tallrik säger mycket om dig, säger Ingela Stenson som är omvärldsanalytiker och strateg på United minds.

Numera vill allt fler kunna identifiera sig med maten de äter. Vi vill veta vad det är vi stoppar i oss, var ingredienserna kommer ifrån och hur maten har tillagats.

– Det finns en högre medvetenhet kring mat i dag, även i den yngre generationen, säger Melker Andersson, som driver ett tiotal restauranger i Stockholm, bland annat Fredsgatan 12 som har en stjärna i  krogguiden Guide Michelin.

Det har blivit status att äta vissa saker. I dag ska maten helst vara ekologisk, närodlad och vällagad. Den traditionella snabbmaten har blivit tabu.

– Många kvinnor och ungdomar skäms om de äter en burgare från grillen, säger Ingela Stenson.

Men det är skillnad på hamburgare och hamburgare. Under senare år har nämligen flera av våra livsmedel gjort en klassresa. Ett typiskt exempel är hamburgaren som har gått från enkelt gatukäk till att bli standardrätt på näst intill varje toppkrögares barmeny.

Maria Nyberg har forskat kring mat och måltider i arbetslivet och tycker sig se samma mönster.

– Arbetskamraterna påverkar vad man ska tycka och vad man väljer att ta med sig. Lika fel som det är att ta med sig en sallad till en byggarbetsplats, lika fel är det att äta pommes frites på ett IT-företag, säger Maria Nyberg.

När vi väljer lunchrestaurang tänker vi till exempel ofta till en extra gång innan vi föreslår ett ställe.

– Maten är ett centralt kommunikationsmedel. Maten säger mycket om vad jag är för någon person. Ofta väljer jag kanske till och med lunchställe utifrån vad jag tror att mitt sällskap vill äta, säger Maria Nyberg.

Maten ska dock inte bara vara trendig, den ska vara snabb också. Flera av landets toppkrögare startar snabbmatsställen och storstädernas foodtrucks har sedan en tid tillbaka även börjat rulla på flera ställen ute i landet.

Ingela Stensson tror på en fortsatt utveckling av snabbmat- och färdigmatbranschen.

– Tidigare fick man skylla sig själv om man fick bråttom på lunchen, men dagens konsumenter nöjer sig inte med något från djupfrystdisken, säger Ingela Stenson.

Under det senaste året har antalet salladsbarer i dagligvaruhandeln, där kunderna själva plockar ihop sin sallad och väger den i kassan, ökat enormt. Särskilt populärt är självplocket bland lunchgäster, vilket till stor del beror på att det är ett snabbt sätt att handla på.

För att dagens krögare ska kunna konkurrera med den växande färdigmatmarknaden krävs snabbare service.

– Kunderna vill inte bränna av en timme i en lunchkö. Det måste gå snabbt att få bra mat, säger Melker Andersson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.