Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Jobb & Karriär

Ny forskning: Män överdriver sitt späckade arbetsschema

Foto: Alamy

Fullspäckad kalender och upp emot 100 arbetstimmar per vecka. Den bilden vill många ge av sitt arbetsliv. Inte minst män. Men ofta överdriver de, visar en studie vid Questrom School of Business vid Boston universitet.

Vi lever i tidspressade tider. Spontana möten är få och kalendrar fullspäckade. Många hävdar, inte utan stolthet, att de jobbar klart mer än en 40-timmarsvecka. Men ofta ljuger de, visar en studie vid Questrom School of Business vid Boston University.

Särskilt män visar sig överdriva den tid de arbetar, visar rapporten där forskaren Erin Read har närstuderat arbetsförhållandena på en konsultfirma. Read intervjuade över 100 medarbetare vid företaget, fick se chefernas bedömning om deras insatser och andra dokument om medarbetarna på företaget.

Hon tecknar en bild av ett företag där de anställda förväntas ställa upp och vara tillgängliga i stort sett jämt. De som levde upp till den bilden fick beröm och en god löneutveckling.

Enligt Read var det flera på arbetsplatsen som trivdes i den typen av arbetskultur och gärna arbetade långa dagar. Andra ville arbeta mindre och efterfrågade mer flexibla arbetstider.

Men det mest intressanta är strategin hos en tredje grupp av de anställda. Det visar sig att 31 procent av männen och 11 procent av kvinnorna hade ett annat angreppssätt. De ställde utåt sett upp på den arbetsintensiva kulturen, framstod som om de jobbade jämt och alltid var redo att göra en insats. Men i själva verket planerade smart. Möten bokades lokalt så att behov av resor minskade. Och när de stannade hemma med barn eller inte gick till arbetet på grund av något annat, var det utan att dra uppmärksamhet till sig. Tillsammans såg de till att täcka upp för varandra.

Resultatet blev att de framstod som idealarbetare, men spenderade i själva verket ganska mycket tid utanför jobbet. I företagets bedömning fick de goda betyg och utåt sett såg de ut som ambitiösa arbetsnarkomaner. De var helt enkelt bra på att låtsas att de arbetade jämt.

Kvinnor med små barn däremot bad ofta att gå ned i arbetstid för att hinna med. Därmed fick de både lägre lön och uppfattades som att de uträttade mindre än sina manliga kolleger som drog ner på arbetstiden på ett mer inofficiellt sätt.

En slutsats som Read drar är att det kanske snarast är intrycket av att vara ambitiös och arbeta mycket som uppskattas, än vad som verkligen görs.

Någon liknande studie har inte gjorts i Sverige. Här är det ett faktum att skillnad i faktisk arbetstid mellan kvinnor och män, trots stora förändringar, är fortsatt stor.

Under 1970-och 80-talen ökade antalet kvinnor som arbetade markant och sysselsättningsgraden gick upp från 59 till 84 procent. En starkt bidragande orsak var den utbyggda barnomsorgen.

Men fortfarande arbetar klart fler kvinnor än män deltid. Det beror både på att de inte erbjuds något heltidsjobb och på att de tar ett större ansvar för familjen.

2013 arbetade 30 procent kvinnor deltid. Det är en minskning med 45 procent jämfört med 1987. Men jämfört med männen är skillnaden stor, 11 procent av männen arbetade deltid.

Följden är olika ekonomiska förutsättningar som hänger kvar ända till pensionen. Senaste uppgifterna från Pensionsmyndigheten visar att kvinnors snittpension endast uppgår till 73 procent av männens. Och trots att fler kvinnor har högre utbildning, arbetar de ofta i yrken som har lägre löner än mansdominerade yrken. Till det kommer att kvinnor stannar hemma med barn under längre tid än männen, vilket gör att de halkar efter i löneutvecklingen. 2013 togs 75 procent av föräldramånaderna ut av mammorna.

Fakta. Deltid i Sverige

2013 arbetade 30 procent av kvinnorna i Sverige deltid. Det är en minskning från 45 procent jämfört med 1987.

11 procent av männen arbetade deltid, en ökning från 6 procent.

Främsta anledningen var att de inte fått något heltidsarbete.

För kvinnor var också en stor anledning vård av barn.

75 procent av dagarna i föräldraförsäkringen togs ut av kvinnor 2013, 25 procent av män.

Källa: SCB

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.