Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Jobb & Karriär

Öppna kontorslandskap ett globalt problem

Foto: TT

Det största klagomålet på arbetsplatsen är bristen på möjligheten att stänga av omvärlden. Enligt en ny studie blir vi i snitt avbrutna var 11:e minut vilket inte bara påverkar arbetsron utan också produktiviteten.

I öppna kontorslandskap kan arbete som kräver koncentration få stå tillbaka. Konstant brus från diskussioner vid skrivbordet en meter bort, ringande telefoner och medarbetare som dyker upp i tid och otid är något som de flesta i den miljön känner igen sig i. Så pass att vissa till och med tar till redskap som hörlurar och hörselkåpor. Och det här är ett globalt problem. I en studie av kontorsmöbelföretaget Steelcase svarade 85 procent att de inte kan koncentrera sig på sin arbetsplats.

– Det som var uppseendeväckande var hur extremt stort problemet är. Det är lite grann som om du skulle bo ihop med dina far- och morföräldrar, föräldrar och barn i ett och samma rum, säger Zoë Humphries, forskningsansvarig på Steelcase.

Väldigt få studier visar att öppen planlösning har något positivt att erbjuda den enskilda arbetaren, enligt Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Förutom störningsmomentet har studier även visat att sjukskrivningar hos personer i öppna kontorslandskap är vanligare än för dem som arbetar enskilt. Men öppna kontorslandskap är fortfarande den vanligast förekommande strukturen på stora arbetsplatser.

– Jag kan förvånas över det med tanke på vad man vet, men det är andra övervägningar som görs på högre nivå, säger Gunnar Aronsson.

När idén om öppen planlösning kläcktes på 1950-talet var det för att öka anställdas samarbete och nytänk. Nu handlar det mer om att spara pengar, plats och göra kontoret mer flexibelt för förändringar. Men de ekonomiska incitamenten för att ha öppna landskap kommer med en brasklapp - koncentrationssvårigheter minskar anställdas produktivitet. En Gallup-undersökning visar att bara i USA kostar ofokuserade anställda företagen 450-500 miljarder dollar varje år.

Förutom produktiviteten påverkas också engagemanget. Enligt studien var de som kunde arbeta ostört också de som var mest engagerade i sitt arbete. Även om arbetsron bara är en av flera orsaker till att man känner sig engagerad för det man gör så är sambandet tydligt och oroväckande, enligt Zoë Humphries. I en tid då arbetet ses som en förlängning av en själv tror Gunnar Aronsson att störande moment har en större effekt än när majoriteten arbetade med mer monotona arbetsuppgifter.

– I dag är det många som har ett arbete som de känner sig personligt engagerade i och hindras man från att fullfölja det man vill få gjort skapar det frustration, säger han.

Fakta om undersökningen

Studien av Steelcase bygger på en undersökning som genomfördes 2014 av IPSOS där 15,500 anställda i 14 länder deltog.

Bland annat fann studien att endast 11 procent av svarande var mycket nöjda med sin arbetsmiljö. Den gruppen hade också lätt att koncentrera sig, de kände sig lugna och kunde arbeta i grupper utan att bli avbrutna. En stor majoritet kunde också välja var på kontoret de utförde sitt arbete.

Gallup-undersökningen, State of the Global Workplace Report, som refereras till i artikeln är från 2013 och har tittat på hur mycket det kostar företag att ha ofokuserad arbetskraft.