Jobb & Karriär

Rimlig arbetsbörda viktigast för att minska psykisk ohälsa

Irene Jensen är professor vid Karolinska institutet och leder ett forskningsprojekt om hur psykiska ohälsa på jobbet kan förebyggas.
Irene Jensen är professor vid Karolinska institutet och leder ett forskningsprojekt om hur psykiska ohälsa på jobbet kan förebyggas. Foto: Anette Nantell

Stress på jobbet är vanligaste orsaken till sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Nya riktlinjer för företagshälsovården ska vända trenden.

– Det är väldigt viktigt att det finns balans mellan prestationskrav från arbetsgivaren och den anställdes förutsättningar att leva upp till dem, säger forskaren Irene Jensen.

Sjukpenningdagarna har ökat stadigt de senaste åren, och den vanligaste orsaken till sjukskrivning är psykisk ohälsa. I april rapporterade Försäkringskassan att antalet pågående sjukfall på grund av psykiska diagnoser vid utgången av 2014 var drygt 71 000 jämfört med cirka 48 000 vid utgången av 2012, en ökning med 48 procent.

Nu har forskare från Karolinska institutet tillsammans med representanter från olika företagshälsor och alla yrkesgrupper inom företagshälsovården ställt samman nya riktlinjer för hur företagshälsan och arbetsgivare bättre ska kunna förebygga och ta hand om psykisk ohälsa bland anställda.

Irene Jensen som är forskare på Karolinska institutets avdelning för miljömedicin leder arbetet med att fram de nationella riktlinjerna för psykisk ohälsa. Hon har ansvarat för att sammanställa forskningsresultat på området från hela världen. Mycket av kunskapen är ny, och hon ser att det finns stor potential att förbättra arbetet mot psykisk ohälsa i arbetslivet.

– Evidensen visar att vi har gjort fel när vi har lämnat drabbade medarbetare åt sjukskrivning för att sedan återvända till arbetet när de blivit friska. I stället behöver vi tidigt hjälpa individen att få kontroll över tillvaron och i görligaste mån inte släppa arbetet. Ju längre man är sjukskriven desto svårare blir det att komma tillbaka.

Gruppens ambition med de nya riktlinjerna är bland annat att både arbetsgivare och företagshälsa ska bli bättre på att förebygga och åtgärda psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

– De stressrelaterade diagnoserna är de som ökar mest. För att förebygga dem är det framför allt väldigt viktigt att det finns en balans mellan arbetets krav och den anställdes förutsättningar att klara av dem.

För att man tidigt ska kunna fånga upp anställda som är på väg in i psykisk sjukdom har gruppen i riktlinjen angett signaler som är vanliga när någon börjar må dåligt på arbetsplatsen. De har bland annat sett att mycket korttidsfrånvaro och plötsligt försämrade prestationer ofta förebådar stressrelaterade sjukdomstillstånd.

– Känner man till de här signalerna som chef kan man också tidigt få till de förändringar som krävs. Det är ofta den närmaste chefen som har bäst chans att märka av de här signalerna och det är också den närmaste chefen som har bäst möjlighet att förändra arbetssituationen.

För dem som i dag blir heltidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser förespråkar Irene Jensen ett annorlunda tillvägagångssätt. I stället för att rehabiliteringen sker under en tid då den anställda är bortkopplad från arbetsplatsen menar hon att rehabilitering i form av terapi och eventuell medicinering behöver ske kombination med arbete, och att strukturen på arbetsplatsen förändras.

– Det kan handla om kortare arbetstider och nya arbetsuppgifter, temporärt eller över en längre tid. Studier har visat att långtidssjukskrivna ofta varit väldigt nöjda med sin rehabilitering men att de helt har saknat någon som stöttat dem i hur de ska komma tillbaka till arbetet.

Gruppens förhoppning är att de nya riktlinjerna i framtiden ska leda till att företagshälsa och arbetsgivare blir bättre på att tillsammans hitta lösningar mot psykisk ohälsa i arbetsmiljön.

Tips till chefer:

Tre signaler på begynnande psykisk ohälsa:

1 Försämrad arbetsprestation.

2 Irritation mot chef och arbetskamrater.

3 Upprepad sjukfrånvaro.

Tre faktorer som främjar psykisk hälsa:

1 Inflytande och stimulans i arbetet.

2 Rättvist, stödjande och inkluderande ledarskap.

3 Tydliga mål.