Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Jobb & Karriär

Sommarstugan som arbetsplats allt vanligare

Foto: Hasse Holmberg/TT

Sommar, sol och kortare arbetsdag? Många tjänstemän har tidigare kunnat plocka ut komp eller förskjuta arbetsdagen under sommarmånaderna. Men trenden vänder.

Globalisering och teknisk utveckling har förändrat hur, var och när vi arbetar. Det är inte ovanligt att börja arbetsdagen med att svara på mejl på tåget eller att under soliga sommardagar välja att arbeta från sommarstugan. Flexibel arbetstid brukar innebära att anställda kan bestämma över arbetstiden inom en så kallad flexram. Men möjligheten till inflytande över arbetsdagen skiljer sig åt mellan olika branscher.

Fackförbundet Unionen är till för tjänstemän som arbetar inom den privata sektorn. Många av fackförbundets medlemmar har flextid och möjlighet att arbeta på distans. Gunilla Krieg, som är central ombudsman vid Unionen, säger att flexibiliteten beror på att sättet att bedöma arbete har förändrats.

– Anställda mäts i större utsträckning efter prestationer och resultat framför antalet tillbringade timmar på kontoret, säger hon.

Enligt SCB har över 80 procent av alla tjänstemän inflytande över sin arbetstid. En förklaring bakom de förändrade arbetsvillkoren är dagens mer globala dygnet runt-samhälle, där service förväntas flera timmar på dygnet. Därmed har också kraven på bemanning förändrats. Gunilla Krieg säger att det finns en trend i att det blir mindre vanligt med sommartid på papperet eftersom det finns större frihet i var och när arbetsuppgifterna utförs. Antalet vikarier under semestertider minskar och allt färre verksamheter stänger ner helt under några veckor på sommaren.

– Företag ser ofta till att inte alla tar semester samtidigt. Vi har effektiviserat och ny teknik gör att verksamheten kan vara i gång trots att få personer är på plats.

Det är inte alla som har möjlighet att själva reglera sina arbetstider. Inom fackförbundet Kommunal har ytterst få av medlemmarna flextid.

– Generellt sett så har våra medlemmar ingen flextid, utan flexibiliteten ligger helt och hållet hos arbetsgivarna. Du får arbetspass när du ska jobba och många är behovsanställda. Då finns det ofta ingen förutsägbarhet över huvud taget utan du rings in när du behövs, säger Elinor Odeberg, utredare vid Kommunal.

Anställda mäts i större utsträckning efter prestationer och resultat framför antalet tillbringade timmar på kontoret.

Kortsiktig personalpolitik, sjukskrivningar relaterade till arbetsmiljön, vinstjakt och för tajta budgetar ligger bakom, enligt Elinor Odeberg. Men även arbetets natur spelar in. En barnskötare måste anpassa sig till förskolans öppettider och ett vårdbiträde finnas tillgänglig när den äldre behöver hjälp, menar hon.

Även hos LO:s medlemmar är det få som har flextid.

– Det är ganska stor skillnad mellan arbetare och tjänstemän när det gäller möjligheten att påverka arbetstiden. Hos våra medlemmar är det bara 15–20 procent som uppger att de har flextid, säger Ulrika Vedin, utredare vid LO.

Den främsta anledningen är att yrkesgrupperna har olika karaktärer, menar hon. Dessutom är ofta arbetaryrkena kopplade till en fysisk arbetsplats på ett annat sätt.

– Inom våra yrkesgrupper arbetar man mot exempelvis patienter, kunder och skolelever. Då behöver man vara på plats vissa tider.

Fackförbundet Akademikerförbundet SSR riktar sig till akademiker inom alla sektorer. Markus Furuberg, som är förhandlingschef vid förbundet, säger att akademikers inflytande över arbetstiden brukar vara relativt stor. Vissa har flextidsavtal medan andra har så kallad förtroendearbetstid.

– Det innebär att den anställda har fått förtroendet att sköta arbetstiden själv, så länge arbetet blir gjort. Det behöver inte betyda fler eller färre timmars arbete, men det kräver dialog med chefen om när uppgiften ska utföras. Det är också viktigt att se till att arbetsbelastningen är rimlig, säger han.

Även han ser en trend i att färre företag har sommartid nu än tidigare.

– Vi har gått ifrån att ha reglerad arbetstid mot en allt mer oreglerad arbetstid. Vissa dagar arbetar man mer, andra mindre, säger han.

DN frågar: 1. Har du flexibel arbetstid? 2. Är det skillnad på din arbetstid under sommar- och vinterhalvåret?

Foto: Anna-Lena Wejderman

Magnus Jensen, 45 år, egenföretagare inom värme och ventilation, Vagnhärad:
– Absolut, jag kan flexa. Jag är egenföretagare så jag bestämmer helt själv när jag jobbar. Vissa dagar åker jag hemifrån klockan fem på morgonen, andra dagar jobbar jag inte alls. När jag jobbar börjar jag mellan klockan 6 och 9 och åker hem mellan 14 och 19. Det blir mindre jobb på sommaren, jag tror det beror på klimatet och atmosfären. Även om inte jag har så mycket semester så har ju andra runtomkring mig det, så man dras med i semesterlunken.

Foto: Anna-Lena Wejderman

Linnéa Hägg, 27 år, rekryterare, Kungsholmen:
– Jag har inte direkt flexibla arbets­tider, däremot är det flexibelt när det gäller var jag befinner mig. Jag kommer från ett frukostmöte nu, faktiskt. Det är ingen skillnad mellan sommar och vinter, jag jobbar åtta timmar per dag i snitt oavsett. Men det är möjligt att jag jobbar över mer på vintern.

Foto: Anna-Lena Wejderman

Johan Kadar, 41 år, vd för en omdömessajt på nätet, Tyresö:
– Ja, där jag jobbar har vi flextid med en timmes utrymme åt båda håll. Dessutom kan jag jobba hemifrån. Det är ett klassiskt tjänsteföretag. Jag jobbar ungefär lika mycket på sommaren, för det brukar vara lika mycket att göra.

Foto: Anna-Lena Wejderman

Eva Åkesson, 49 år, ekonom, Täby:
– Vi har möjlighet till flextid. Intervallet är på ungefär en timme morgon och eftermiddag. Sommartiden har tagits bort hos oss men det blir säkert lite mindre jobb då när många har semester och det är färre möten.

Foto i text: Anna-Lena Wejderman

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.