Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Jobb & Karriär

Svenska motorbranschen skriker efter medarbetare

Rekryteringsbehovet i motorbranschen fortsätter att växa – samtidigt söker allt färre till fordons- och transportprogram på gymnasiet. Nu introduceras ett nytt kvalitetssystem som ska höja standarden på gymnasieutbildningarna, och locka fler ungdomar att överväga en karriär som bilmekaniker.

5 500 – så många nya medarbetare behöver motorbranschen värva under treårsperiod. Samtidigt uppger nästan hälften, 47 procent, av företagen i branschen att de har svårt att hitta ny personal med rätt kompetens, framför allt när det gäller tekniker och mekaniker, visar en färsk nationell rapport från Motorbranschens yrkesnämnder.

– Det har skett en explosiv teknisk utveckling inom motorbranschen på sistone. I svallvågorna av det ser vi att efterfrågan på personal som är kunniga inom el, datorer och mjukvarusystem ökar successivt, säger Caj Luoma, vd för Motorbranschens yrkesnämnder.

Trots allt ljusare karriärutsikter minskar ansökningarna till fordons- och transportprogram på gymnasiet. Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån tillhör elever från fordonstekniska utbildningar den grupp som har absolut lättast att få jobb efter examen, jämfört med andra gymnasieprogram.

Samtidigt visar statistik från Skolverket att ansökningar till gymnasieutbildningar med fordonsinriktning har gått ned med 10 procent sedan 2012.

Caj Luoma från Motorbranschens yrkesnämnder tror att en av förklaringarna till det minskade intresset bland ungdomarna kan vara gymnasiereformen från 2011, som bland annat gjorde att uppdelningen mellan teoretiska och yrkesinriktade utbildningar blev tydligare.

– Många ungdomar tror att man stänger dörren till högre studier om man väljer ett yrkesprogram, vilket inte stämmer.

Ett annat problem är att många av dagens utbildningar inte matchar branschens allt större behov av digital kompetens. För att råda bot på det håller Motorbranschens arbetsgivareförbund, MAF, och IF Metall på att ta fram en samverkansmodell och kvalitetssystem som ska sammanställa kårens kompetensbehov och säkra standarden på framtidens utbildningar.

– Det krävs en tätare samverkan mellan branschen och gymnasieskolorna för att unga ska få den kompetens arbetsgivarna vill ha. Ett första steg är att branschen definierar vilka kompetenser som behövs och sedan försöker påverka utbildningarnas innehåll, säger Josefine Larsson, utredare hos IF Metall.

Men det är inte bara blivande mekaniker som behöver digitala kunskaper – även de som redan jobbar i branschen måste få större möjlighet att vidareutbilda sig.

– Det finns många arbetslösa bilmekaniker i bland annat Stockholmsområdet, trots att efterfrågan på personal är stor. Men enligt arbetsgivarna saknar dessa mekaniker den kompetens som behövs. Det måste finnas reella möjligheter till fortbildning inom branschen.

Linus Merabi, 27, är personbilstekniker på Mekonomen i Upplands Väsby. Han har jobbat som mekaniker i drygt ett år, och tycker att det är en bra idé att kvalitetssäkra utbildningarna.

– Det finns mellan 70 och 90 datorer i en vanlig bil i dag. Därför är det viktigt att man har vet hur datorer och mjukvara fungerar.

Han lyfter också fram vikten av fortbildning.

– Alla som jobbar här går på kurs minst en gång om året. Om man vill kunna vara kvar i yrket behöver man hela tiden uppdatera sina kunskaper.

Fakta. Här finns flest motorjobb de närmaste tre åren

1 Stockholms län: 1 528 (flest mekaniker)

2 Skåne: 1263 (flest mekaniker)

3 Västra Götaland: 485 (flest tekniker)

4 Norrbotten: 304 (flest tekniker)

5 Västmanland: 249 (lika många mekaniker som tekniker)

Källa: Transportföretagen