Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Jobb & Karriär

Ta sikte mot högre höjder – med kollegan som säkerhet

Lena Kvist har tagit med massor av kolleger till Klättercentret på Telefonplan. Andreas Gustafsson är med för tredje gången.
Lena Kvist har tagit med massor av kolleger till Klättercentret på Telefonplan. Andreas Gustafsson är med för tredje gången. Foto: Lars Lindqvist

Var ditt nyårslöfte att komma i form, eller kanske att testa något nytt? Många anställda kan få bidrag från sin arbetsgivare för en lång rad aktiviteter.

För Lena Kvist och hennes kolleger har klättringen blivit både träning och umgänge.

Det är tisdag kväll och Klättercentret på Telefonplan i Stockholm är nästan helt fullt. Vid en av väggarna har Lena Kvist och Linn Björ samlat ett gäng på tio kolleger från Svenska kraftnät. Där jobbade Lena fram tills nyligen, och nu träffas de igen för att klättra.

Lena har kopplat in sig och ska säkra, alltså stå på marken nedanför och vara beredd att med repet fånga upp om personen på väggen faller. I andra änden finns programmeraren Andreas Gustafsson, 33, som är med för tredje gången. Han väljer en väg uppåt, och börjar klättra.

Lena Kvists klätterintresse väcktes 2012 när hennes dotter jobbade här på centret. Hon fick med sig en arbetskamrat som hade klättrat tidigare, och gick en kurs.

– Så det var en grej med kolleger redan från början. Klättring är bra, för det är en aktivitet som inte tar så mycket tid. Det är träning för hela kroppen, och faktiskt liten risk för skador, säger Lena Kvist.

Ganska snart drog hon igång prova på-klättring för sina kolleger på Svenska Kraftnät, och intresset växte.

Nu har hon haft med sig minst tio grupper som testat, både där och på sin nya arbetsplats Stockholms Hamnar.

De flesta som testat har gillat det – även om det kan vara en utmaning för somliga.

– Det är väldigt olika beroende på hur man är som person. En gång hade vi med en kille som ville komma över sin höjdskräck. Första gången ville han komma ner efter hälften, men till slut klättrade han många av lederna, hela vägen upp.

– Vi fungerar nog så vi människor. När vi ser att det går bra för andra så tänker vi att då går det nog bra för mig också, säger Lena Kvist.

– Det där var ju piece of cake! Ibland har man fördel av att vara lång, säger Lars Munter, som står en bit från Lena och Andreas och säkrar för kollegan Sverker Ekehage som hänger högt uppe på väggen.

Bredvid dem dunsar plötsligt Patrik Papajannou ned på mattan, och rutinerade klättraren och kollegan Linn Björ, som är inknuten i andra änden av repet, får sig en flygtur.

Hos Lena Kvist har Andreas Gustafsson just kommit ner från väggen. Med dreadlocks och färgglada shorts passar han verkligen in bland de stilmedvetna klättrarna i  hallen, men i vanliga fall är de capoeira och skidåkning som står på agendan, berättar han.

– Jag gillar sport väldigt mycket, så för mig är det här ett mer naturligt sätt att umgås än ett barmingel eller liknande, säger han.

Klättring på vägg inomhus är en av hundratals aktiviteter som arbetsgivaren får ge skattefritt friskvårdsbidrag till. Men se upp – bergsbestigning i det fria omfattas inte, liksom bland annat golf, ridning och dykning.

Men visst är det något särskilt med just klättring. Att säkra varandra är ett lagarbete som kräver både koncentration och tillit.

– Det är ju bra när man jobbar tillsammans, att man känner att man kan lita på varandra, säger Lena Kvist.

Fakta. Friskvårdsbidrag

• Är en skattefri förmån som många – men inte alla – arbetsgivare erbjuder sina anställda. Bidraget sorterar hos Skatteverket under personalvårdsförmåner.

• Det är Skatteverket som bestämmer vilka aktiviteter som kan omfattas. Förmånen gäller enklare slag av motion och friskvård på arbetsplatsen men även på gym, hos friskvårdsföretag, vid sportanläggning och liknande.

• För att förmånen ska räknas som en personalvårdsförmån måste förmånen rikta sig till hela personalen.

• Det finns ingen fast summa bestämd, och pengar kan betalas ut per månad eller per år, beroende på arbetsplats. Så här skriver Skatteverket: Den totala kostnaden per år för enstaka behandlingar eller aktiviteter bör inte överstiga ett belopp som betraktas som mindre värde. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen. Summan spänner vanligtvis mellan 500 och 7 000 kronor per år.

• De flesta vanliga tränings- former kan omfattas av reglerna, liksom vissa typer av behandlingar, som akupressur och zonterapi. Sporter som kräver mycket kringutrustning, eller som inte kan räknas som motion, omfattas däremot inte.

Exempel på aktiviteter som man kan få skattefritt bidrag till:

Badminton, crossfit, kampsporter, kallbad, längdskidåkning, klättring på klättervägg, viss massage, orientering, rugby, stavgång.

Exempel på sådant som inte omfattas av friskvårdsbidrag:

Agility (hundträning), biljard, fiske, dykning, golf, jakt, ridning, rodd, speedway, schack.

Den lokala fackklubben vet vad som gäller på din arbetsplats, och kan även driva frågan om pengar till friskvård saknas.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.