Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Jobb & Karriär

Växjö – ett av ljusen i socialens täta mörker

Ulf Elm, facklig företrädare, och Anette Eismar, socialsekreterare, är överens om att socialnämnden i Växjö, där Oliver Rosengren är ordförande, är en bra arbetsplats trots den höga arbetsbelastningen.
Ulf Elm, facklig företrädare, och Anette Eismar, socialsekreterare, är överens om att socialnämnden i Växjö, där Oliver Rosengren är ordförande, är en bra arbetsplats trots den höga arbetsbelastningen. Foto: Lina Alriksson

Socialens tunga arbetsbörda har fått många att säga upp sig – samtidigt ökar flyktingmottagandet behovet av socialsekreterare. Men det finns positiva undantag. I Växjö, Åmål och Ludvika stannar personalen.

Dessa kommuner hålls fram som goda exempel av Cecilia Grefve, regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården.

Socialsekreterare seglade under hösten upp på topp 20 på Arbetsförmedlingens lista över bristyrken. Nio av tio kommuner har svårt att hitta socialsekreterare, och antalet hyrsocionomer ökar kraftigt.

Men en del kommuner klarar sig ändå bättre än andra.

Växjö har lägre personalomsättning än genomsnittet på sina runt hundra socialsekreterare, och har ännu inte behövt hyra in.

Utmaningarna finns där. Inte minst flera hundra ensamkommande flyktingbarn och bostadsområdet Araby, med på Rikspolisstyrelsens nyligen publicerade topp 14 över problemområden jämte bland andra Tensta/Rinkeby, Husby och Göteborgs Bergsjön.

Ändå har Växjö under 2015 lyckats få höjda betyg i medarbetarundersökningarna.

Socialsekreteraren Anette Eismar, som utreder familjehem för ensamkommande, tror att en framgångsfaktor är chefskapet.

– Även om vi just nu har oerhört många fler ärenden per handläggare så finns det chefer där som är medvetna om var pressen ligger och försöker underlätta genom att bland annat rekrytera fler. Man känner att man blir lyssnad på, säger Anette Eismar, som också är ombud för fackförbundet Vision.

– På min arbetsplats har många svårt att släppa jobbet när de går hem. En av åtgärderna för att personalen ska orka är att de som vill får gå en sömnkurs. I förhållande till många andra kommuner har vi relativt få långa sjukskrivningar.

Även Ulf Elm, facklig företrädare för alla Visions medlemmar i kommunen, intygar att Växjö är ett lyckat exempel.

– En anledning är just att socialtjänsten är chefstät, med medarbetare som är trygga med att säga till när det inte fungerar.

Oliver Rosengren (M) är den blott 23-årige ordföranden för socialnämnden. Eller nämnden för arbete och välfärd, som den heter här.

Han talar mycket om vikten av att bygga starka, hållbara arbetslag.

– Vi arbetar aktivt för att våra socialsekreterare ska känna att deras arbete har stor betydelse, och vi vill skapa de bästa förutsättningarna. Bland annat jobbar vi i ganska små team. Och en av de största satsningarna vi gjorde inför 2016 var fyra nya tjänster utöver planerade personalförstärkningar för att minska antalet ärenden per handläggare.

Oliver Rosengren talar sig också varm för en modell med karriärtjänster, så att en ”Förstesocialsekreterare” kan ta ett utvecklingsansvar. Och mentorskapsprogram, för att de mer rutinerade socialsekreterarna ska kunna hjälpa in nya.

För nämndens ordförande är det viktigt att visa att även politikerna är engagerade i socialtjänstens utmaningar, säger han:

– Jag försöker möta personalen så mycket som möjligt, vara på studiebesök och i fikarum, träffa ledningsgrupper och chefer. Det handlar om att visa att socialsekreterarnas arbete har stor betydelse.

Ett annat projekt för hållbar rekrytering driver Växjö kommun ihop med Linnéuniversitetet.

– Vi ska bli pilotkommun för en ny modell för kompetensförsörjning i socialtjänsten, med ett slags AT-tjänst för socialsekreterare, säger Oliver Rosengren.

Åmål och Ludvika är två andra kommuner som hålls fram av regeringens nationella samordnare.

– De är också kommuner där man stannar och trivs. Till Åmål ringer folk och frågar om det finns lediga socionomjobb. Man arbetar långsiktigt och har ett nära ledarskap och en väldigt god samverkan med bland annat psykiatrin, säger Cecilia Grefve.

Fakta. Nationell samordnare letar goda exempel

Cecilia Grefve gör ett femtiotal kommunbesök och för en dialog utifrån utmaningar och möjligheter. Målet är att hitta inspiration till en bättre socialtjänst.

Läs hennes blogg om sökandet: www.socialbarnungdom.se

Källa: Regeringskansliet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.