- Lite sunt förnuft kan man aldrig lagstifta fram, säger han till DN.
Regeringen har kritiserats hårt för att unga arbetslösa i praktiken får vänta sex månader på aktiva insatser från Arbetsförmedlingen. Unga upp till 25 år skrivs in i den så kal-lade jobbgarantin efter tre månader. De coachas då i huvudsak i att söka jobb. Först efter ytterligare tre månader kan de erbjudas aktiva arbetsmarknadsåtgärder som praktik eller utbildning. Så har de flesta arbetsförmedlingar tolkat direktiven från regeringen om att aktiviteterna "inledningsvis, i normalfallet minst tre månader" enbart ska omfatta den typen av hjälp.
- Vi har varit väldigt strikta med tremånadersregeln för det är de direktiv vi har fått från vår ledning lokalt men också från vår nationella rådgivningstjänst, säger Tobias Elvén, arbetsförmedlare i Västerås.
Men efter samtal med regeringen gick Arbetsförmedlingen förra veckan centralt ut med nya direktiv där man uppmanar arbetsförmedlarna att vid behov erbjuda ungdomar insatser tidigare.
- Arbetsförmedlarna ska göra en professionell bedömning av vad som är "i normalfallet" och med tanke på den ökade arbetslösheten behöver man sätta in insatser tidigare, säger Agneta Roström, chef på avdelningen för arbetsförmedlingsfrågor.
Tremånadersregeln har inte bara kritiserats av oppositionen. Ledamöter från Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet i riksdagens arbetsmarknadsutskott kräver också att den ska slopas. Men att regeringen nu har bytt fot, förnekar arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M).
- Det har hela tiden funnits möjlighet att få praktik tidigare. Men en del arbetsförmedlingar har tolkat det lite hårdare och därför har vi fört ordentliga samtal med myndigheten om det.
Har arbetsförmedlarna tolkat förordningen fel?
- Ja det har de nog gjort.
Sven Otto Littorin anser inte att direktiven varit oklara.
- De måste ju fundera på om det råder ett normalfall med den kris som är över landet.
På arbetsförmedlarnas fackförbund, ST, är irritationen stor över ministerns uttalande.
- Arbetsförmedlare har kritiserat inlåsningen av unga, men regeringen har varit tydlig med att de först ska leta jobb. Nu får man stå för sitt beslut och inte lägga skulden på medarbetarna, säger Thomas Fager, riksordförande för arbetsförmedlarna inom ST.
I Västerås, där ungdomsarbetslösheten snart är uppe i 13 procent är besvikelsen på regeringen stor, trots beskedet om att fler nu kan få aktiva insatser.
- Jag förstår inte varför det ska finnas en massa begränsningar för unga, vi går ju här för att vi behöver hjälp, säger Emelie Beckman, 23.
Liksom Dan Sjögren och Carl-Henrik Hedkvist, båda 22 år, har hon varit inskriven i jobbgarantin i flera månader.
- När jag kom in hjälpte de mig att hitta en utbildning till CNC-operatör och jag tänkte yes, äntligen händer det något! berättar Emelie Beckman.
Men sedan blev det stopp. Hon var tvungen att stanna i garantin en månad till för att få plugga. När hon väl började fick hon bara gå en fjärdedel av utbildningen. Sådana är reglerna för unga.
- Jag fick söka jobb igen. Jag har ju ingen användning för det jag läst, det är bara en grundutbildning.
Hon vill läsa klart utbildningen med studielån, men kommunen prioriterar dem som saknar slutbetyg från gymnasiet. Regeringens argument för reglerna i jobbgarantin har varit att unga först ska slutföra gymnasiet och att det fortfarande finns jobb att söka för de övriga. Men de tre ungdomar som DN träffat har både examen och arbetslivserfarenhet. Det är tvärstopp ändå.
- Den som säger att det finns jobb blåljuger. Det finns bara för dom över 40 år med en massa erfarenhet, säger Carl-Henrik Hedkvist.