Att det är viktigt med motion har vi fått lära oss. Arbetsgivare bombarderas med löften om att det är lönsamt att investera i friskvård och fysisk träning för de anställda.
Daniel Mäkinen jobbar på Monark Excercise, som tillverkar utrustning för konditionstester. Han kopplar vant ihop datorn med cykeln och fäster ett bröstbälte på Kristofer Skoglund.
– Nu ska vi beräkna syreupptagningsförmågan utifrån uppgifterna vi får för puls och belastning. När man testar elitidrottsmän kör man maxbelastning men för det här ändamålet gäller det som kallas ”sub max”, ansträngning under mjölksyregränsen, ungefär 75 procent av maximal förmåga.
Kristofer Skoglund sätter i gång att cykla och svarar på några frågor från Daniel Mäkinen som ställer in mätinstrumenten.
Kristofer Skoglund är 33 år och jobbar som säljansvarig på Quality Hotel Globe några kvarter från labbet. Han har ett förflutet som aktiv inom fotboll och innebandy men det är många år sedan och nu undrar han nyfiket vad testet ska visa.
Resultatet blir ett testvärde på 48 ml/min. Det bedöms som bra, på gränsen till mycket bra, med tanke på Kristofers ålder och kroppsvolym.
– Han har god marginal till de 35 ml/min som är den gräns man har satt för allmän hälsa och för att klara ett stillasittande jobb, säger Daniel Mäkinen.
Även hjärnan behöver god syreförsörjning och god kondition förbättrar resultatet även i service- och kontorsjobb.
– Dålig kondition leder till trötthet under dagen och att man inte tänker bra, säger Daniel Mäkinen.
Muskelstyrka och balans kan också testas med hjälp av andra redskap och metoder. Det vanliga är att en arbetsgivare vill konditionstesta personalen för att uppmuntra individen att motionera. Men det förekommer också tester in för en anställning berättar Daniel Mäkinen.
– För vissa yrken är det ju helt naturligt, till exempel för brandmän.
Det finns också företag som testar för att de vill ha personal som presterar på topp och det är ju mer kontroversiellt.
Professor Svend Erik Mathiassen som är forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning på högskolan i Gävle, är tveksam till nyttan med konditionstest av personal.
–Som jag ser det finns i de flesta yrken inget syfte alls med att testa arbetstagares kondition om man ser till förmågan att göra jobbet. Men åtgärder för att de anställda ska ta hand om sina kroppar kan vara bra, som träning på arbetstid, bidrag till träningskort, hjälp att sluta röka och fruktkorgar.
Med några få undantag, som till exempel brandmän, finns i dag inga yrken kvar i västvärlden där syreupptagning kan vara ett problem för förmågan att utföra arbetsuppgifterna, säger Svend Erik Mathiassen.
Problemet för många fler är i stället att man sitter stilla under hela arbetsdagen. Men muskelstyrka är en viktig faktor i många yrken, till exempel inom vården och byggindustrin.
Belastningsskador är vanligt och höjd pensionsålder blir en svår nöt att knäcka.
– I vissa yrken blir det en stor utmaning hur man ska behålla sin arbetskraft. Det kan handla om tekniska lösningar, fler pauser eller kortare arbetsdag. Vissa kan träna sig till att orka jobba längre men inte alla.
Svend Erik Mathiassen understryker att det inte är individens ansvar att hålla sig med en kropp som fungerar för jobbet. Det är arbetsgivarens ansvar att organisera arbetet så att de anställda klarar av det.
– Vi har en arbetsmiljölag som tydligt lägger ansvaret på arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska fi
xa så att jobbet fungerar för dig.
Kristofer Skoglund känner sig nöjd med sina testresultat men vill ändå gärna bättra på konditionen. Daniel Mäkinen ger rådet att satsa på intervallträning. Kristofers arbetsdag består mycket av kundmöten, avtalsskrivningar och personalansvar och han tycker den fysiska konditionen påverkar arbetsresultatet.
– Det spelar stor roll. Man blir piggare om man är vältränad och man klarar den psykiska stressen bättre.