Med sina många år i Kina är Erik Carlius väl förtrogen med kulturskillnaderna, som alltid diskuteras när svenskar arbetar utomlands och särskilt i andra världsdelar. Men han ser inte skillnaderna som särskilt stora, även om han understryker att de inte ska underskattas.
– Vi är alla människor och till 99 procent fungerar det utan några större problem, men den där sista procenten kan spela dig ett spratt, säger han när vi sitter under starka lysrör på kontoret vid Nanjing Road i centrala Shanghai.
Han poängterar att det gäller att vara lyhörd och bemöda sig med att försöka förstå hur anställda och affärspartner tänker.
– I slutändan är det jag som är gäst i landet. Kulturskillnader finns och de gör jobbet spännande. Skillnaderna är inget hinder, men saker och ting kan ta lite längre tid eftersom man måste vara extra tydlig.
En spridd uppfattning är att kineser gör som chefen säger och undviker att ta egna initiativ. Erik Carlius tror att svenskt ledarskap, som anses vara decentraliserat och ge anställda stort eget ansvar, kan fungera bra i Kina.
– Jag tror att man måste låta kineserna bli bekväma med det och skapa en tillit mellan anställd och chef. När den tilliten finns är kineser minst lika ansvarstagande och uppfinningsrika som en svensk.
Han har givetvis en stor fördel av att kunna kinesiska, som gör att han kan följa jobbmöten utan att behöva ta in en tolk.
Hur svårt är det att lära sig språket?
– Jag brukar säga att det är enklare än du tror, men svårare än du hoppas. Är man intresserad av språk går det relativt snabbt är lära sig enkel kinesiska, men att klara ett affärssamtal kräver förstås betydligt mer.
Egentligen var Erik Carlius mer intresserad av Japan under sin studietid i Lund, men så bestämde han sig för att det var bättre att satsa på Kina och läste kinesiska under ett och ett halvt år efter sin ekonomexamen. Studierna i Lund kompletterade han med en termin i Sydney och några månader i Taiwan. Den sista terminen på universitetet listade han tänkbara arbetsgivare från A till Ö och började ringa runt.
– När jag ringde upp sade jag ”hej, jag är gymnasieingenjör och civilekonom och pratar kinesiska, har ni något jobb till mig?”, förklarar Erik Carlius.
Han fick napp redan på bokstaven A. Atlas Copco hade en vakans i Sverige, men gav honom också möjlighet att komma till Shanghai för ett projekt i januari 2000. Där har han blivit kvar sedan dess.
– Jag har haft lite olika jobb inom företaget, men Atlas Copcos satsning i kombination med den enorma tillväxt som varit i Kina under åren har gjort att jag har kunnat växa i min egen roll. Jag har aldrig känt behov av att söka mig vidare till någon annan arbetsplats eller stad och ser framför mig att jag fortsätter här i minst fem år till, säger Erik Carlius.
Första projektet var att hjälpa dåvarande vd:n att få bolaget att växa. Det behövdes en svensk som kunde förstå hur Kina fungerade.
– Det handlade om vilka branscher, städer och regioner vi skulle växa i och i vilken takt, säger Erik Carlius.
Vad var det som fick dig att lockas av Kina?
– Det är ett kulturland med en väldigt lång och fascinerande historia. Kombinerat med den enorma utveckling som har varit de senaste tio åren innebär det att man sällan har tråkigt här. Kineser ser möjligheter överallt.
När Erik kom till Shanghai 2000 var de svenskar som jobbade här antingen unga och nyanställda eller äldre män som ville krydda slutet av sin karriär med några år i Kina.
– Nu är det mycket mer blandat. Kina är hett och det gör att fler små och medelstora företag söker sig hit, men också att fler vill jobba här.
Vid sidan om den starka tillväxten uppmärksammas Kina också även för den politiska situationen, där till exempel fria fackföreningar är förbjudna. På det området avböjer Erik Carlius att säga något. Atlas Copcos policy är att inte kommentera det politiska systemet i något land där man verkar.